Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BOTTNISKA SJÄLARNES LEFNADSVANOR 243
sund, som vid samma tid sträckte sig öfver mellersta Sverige,
hvilken väg särskildt för gråsjälen icke är osannolik. Vikaren
finnes äfven i sjöarne Saimen, Ladoga och Onega och är där
liksom i Östersjö-omrádet en ishafsrelikt. Dessutom
förekommer den i mera afvikande raser i Kaspiska hafvet, Aralsjön
och Bajkal, hvilka sjöar äfven stått i förbindelse med Oceanen.
Den tredje svenska arten, knubbsjälen, finnes hos oss i södra
Östersjön och vid västkusten. I Bottniska viken förekommer
den veterligen icke men torde kanske tidigare ha lefvat där;
åtminstone synes ett skulderblad af denna art, páträffadt i
Ratans hamn vid gräfning i och för anläggningen af
vattenståndsmätaren därstädes och tillvarataget af förf., tala för en
sådan uppfattning.
Hvad som framför allt sätter sin prägel på de bottniska
själarnes lif, är deras beroende af hafsisen. På isen skola de
om möjligt föda sina ungar, och för detta ändamål är det, som
de under hösten eller vintern företaga vandringar från Östersjön
och Bottniska vikens södra delar mot norr för att efter
yng-landet, kutningen, återvända mot söder, där rikligare föda står
till buds. Endast ett mindre antal kvarstannar året om i öfre
delen af Bottniska viken, och i Kvarken är själen sommartiden,
särskildt i augusti, ganska sällsynt, hvilket i synnerhet gäller
om gråsjälen. Vid skäret Bonden utanför Nordmaling skall
däremot »gråsjälsten», hvarmed just menas sådan gråsjäl, som
stannar kvar sommaren öfver, gärna hålla sig, och stenarne
i skärets närhet äro omtyckta hviloplatser i stiltje. Vid
Jär-näsklubb i Nordmaling skötos sommaren 1921 tre gråsjälskutar,
I »Norrbotten», hvarmed själjägarne alltid mena Bottniska viken
norr om Kvarken, är åtminstone vikaren vanligare; i
»Lillbotten», området mellan Malören på svenska sidan och Karlön
på den finska, skall en liten mörkgrå vikarform vara bofast,
hvilken under sommarn med förkärlek uppehåller sig vid
sand-bankärne där uppe (K. H — n).
Gråsjälens vandringar äro vida mindre regelbundna än
vikarens och uteblifva de år, då tillräcklig is finnes söderut.
Eljest »stiga» de mindre gråsjälarne uppåt vid jultiden eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
