Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
FAUNA OCH FLORA
tidigare, ofta i november, under det att de större komma i
början af februari eller tidigast i slutet af januari. Innan han
kutat, visar sig gråsjälen föga på isen, och han »tar fast» i den
först omedelbart före kutningen. En gammal regel säger, att
gråsjälen skall hafva »halfkutat» Mattiasdagen (24 februari),
något som likväl ej håller streck. Den kutar hufvudsakligen i
slutet af februari och början af mars och torde kunna sägas
hafva »halfkutat» vid månadsskiftet, men den normala
yngeltiden sträcker sig öfver flere veckor och torde omfatta hela
mars månad. Äfven i början af april hafva nyfödda ungar
anträffats; i ett fall t. o. m. så sent som 22 april (A. B—m).
Vikaren stiger uppåt något tidigare; en del komma redan i
oktober- november eller t. o. ni. i slutet af september, beroende
på huru tidigt vintern är att vänta. Denna vikare, som i
allmänhet säges vara stor och ljusgrå till färgen, går upp i
Norrbotten. Den stora vikarströmmen kommer först senare, vid
jultiden. Vikaren går gärna upp på isen, under nätterna t. o.
m. på den första is, som lägger sig på hösten, men den tar
fast i isen och reder sin »vista», sin bostad för vintern, först
vid kyndelsmässtiden (2 februari). Den kutar något senare än
gråsjälen, mest kring Mariebeb.-dag, då den torde kunna sägas
hafva »halfkutat», men i enstaka fall redan i början af mars
eller t. o. m. sista dagarne af februari. Rutandet fortgår länge;
i slutet af april och början af maj hafva i sällsynta fall nyfödda
ungar anträffats, i ett fall t. o. m. i slutet af maj (på en sten
i närheten af Stora Fjäderägg enligt J. P—n).
Gråsjälen går, som nämndt, upp på isen omedelbart före
kutningen, där han för tillfället befinner sig, i nödfall t. o. m.
på land, men helst ute i drifisen på lösa isstycken, s. k.
kärlingar, 2 à 3—10 à 15 m. och därutöfver i genomskärning,
som ligga och svaja i vattnet och genom att stöta mot
hvarandra få uppstående kanter, »karmar», af 30 à 50 cm:s höjd,
hvilka erbjuda ett visst skydd. Mer ogärna går gråsjälen upp
på den fasta isen, vanligen ej på yttersta kanten utan ett
stycke inom densamma i någon vak eller »klämning».
Klämningar äro sprickor i isen af olika bredd, i Västra Kvarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
