Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BOTTNISKA SJÄLARNIiS LEFNADSVANOR
2S1
hvarjehanda objudna gäster hålla sig framme, dels bevingade,
dels fyrfotade. Grasjälstruten (gråtruten) har fått sitt namn
däraf, att den följer gråsjälen och passar på vid kutningen för
att fråssa på »lia*, efterbörden, och samma vana ha
strömmingstruten (sillmåsen), skräckmåsen (fiskmåsen) och
»slokus-truten», hvilket påstås vara ett annat namn på grasjälstruten
eller af andra på strömmingstruten, men måhända egentligen
afser hafstruten, hvilket namn ej användes på Holmön. Korpar
och kråkor höra ock till det glupska sällskapet, som ej heller
försmår dödfödda eller omkomna kutar, hvarvid som vanligt
ögonen först uthackas och sedan skinnet snart sönderslites.
Äfven fjällräfven har i samma syfte brukat vandra ut på
»själisen», ända midt ut på Bottnen och längre. Då gråsjälen
ynglar på kärlingar, är lia icke åtkomlig för honom men
däremot på fasta isen. I vikarens vista anträffas aldrig lia,
som troligen efter börden genast sparkas ned i hålet. Att
fjällräfven går in i vistan, är ej kändt, däremot rifver han
stundom kuten, då den är född på öppna isen, eller sedan
vistan töat ner; på den stora och stridbara gråsjälskuten vågar
sig däremot fjällräfven icke. Fjällräfven har f. ö. de senaste
åren icke varit synlig på hafsisen, beroende på den ifriga jakt,
som han under krisårens höga pris på pälsverk i fjälltrakterna
varit utsatt för, och som nästan utrotat honom inom
Västerbotten. En väl så djärf och farlig fiende har vikarkuten
emellertid i vanliga räfven, som ej drar sig för att bryta in i vistan.
En meddelare har sett en rödräf ligga på lur vid ett hål, som
han öppnat i taket på en vista, för att i samma ögonblick kuten
kom upp ur vattnet, med ett språng störta på honom. Vid
ett annat tillfälle hade en rödräf setts släpa på en vikarkut.
Kutarne af båda arterna ha under de 3 första veckorna
af sitt lif en dräkt, som är gulhvit till färgen. Hårombytet
pågår ungefär lika länge, och vid 6 veckors ålder är kuten
»svart», har fått den nya, mörka, sammetsmjuka pälsen. Först
då går gråsjälskuten själfmant i vattnet; kastas han tidigare i
detta, återvänder han snarast möjligt på det torra. Endast om
han är född på klen och sönderbruten is och genom olycks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
