Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE BOTTNISKA SJÄLARNES LEFNADSVANOR 259
Om dess lefnadssätt i öfrigt är intet kändt, och den tros liksom
småsjälen aldrig kuta!
I hvilken mån ofvannämnda själformer äga systematiskt
värde, vore utan tvifvel förtjänt af en närmare utredning.
På senare tid har själen betydligt aftagit i antal. Enligt
en gammal finsk själjägare skulle den vid början af hans jakter
för 45 är sedan ha varit dubbelt så talrik som nu. Största
minskningen torde falla på de sista 20 à 25 åren, och
anledningen därtill är nog den gamla själbössans ersättande genom
mausergeväret. Dettas skottvidd är ojämförligt större, och
dum-dumkulan med omantlad spets åstadkommer ohyggliga sår.
På grund af att själen är seglifvad, undkomma många svårt
sårade för att gå en långsam och kvalfull död till mötes, och
själjakten är utan tvifvel förbunden med svårt djurplågeri.
Äfven många dödsskjutna gå förlorade, då de sjunka på större
djup. En fet vikare flyter, men en mager sjunker liksom alltid
den fullväxta gråsjälen; kutarne flyta nästan alltid, och undantag
gör endast någon enstaka gråsjälskut.
Att beskrifva jakten, som på ett utmärkt sätt skildrats af
Sven Ekman, är ej min uppgift, men jag vill dock här omnämna
en jaktmetod, som af honom kanske ej fullt riktigt uppfattats.
Denna metod, som mest användes af finnar men äfven af
svenskar, skildras på så sätt, att fångstmannen vaktar ut
gråsjälen vid hans hål och sårar honom med knifven eller väckaren
i nosen, då han dyker upp; detta upprepas några gånger, till
dess själen utmattad af blodförlusten går upp på isen och
dödas. I själfva verket går det till så, att jägaren skär ett
snitt i nosen på djuret strax bakom näsborrarna (d. v. s.
nedanför deras slutmuskel), hvarigenom själen förlorar förmågan
att hålla ändan och omedelbart måste gå upp. Den obetydliga
blodförlust, som uppkommer af några skåror i nosen, utmattar
ingen själ.
Vikaren påstås ha aftagit i antal mycket mer än gråsjälen,
hvilken är nästan lika talrik som förr. Detta kan synas
egendomligt, enär gråsjälen är vida dummare och mindre försiktig
och därigenom, som Ekman säger, synes »mindre väl utrustad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
