- Project Runeberg -  Fauna och flora / Sjuttonde årgången. 1922 /
18

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

FAUNA OCH FLORA

med afsende på terrängförhållanden och vegetation som i Syd-
afrika och i Somaliland, använda wandorobos ej maskerings-
metoden. Men så synas de ej heller ursprungligen varit jä-
gare utan ha, enligt Merker1, i likhet med sina fränder, de
halfnomadiska massajerna, en gång varit herdar, fastän de
sedan förlorat sina hjordar.

* *

*



En annan metod för strutsjakt, som äfven användes af
bushmännen jämte andra sydafrikanska stammar, består däri,
att jägaren, då han funnit ett bo med ägg, lägger sig på lur
vid detta. Metoden skildras av bl. a. Andersson i hans be-
kanta arbete »Sjön Ngami». Då fåglarna äro borta, smyger
sig bushmännen till boet under iakttagande af stor försiktig-
het, så att hans spår ej skola upptäckas af de alltid vaksamma
djuren. Han flyttar undan äggen och gömmer sig själf i det
tomma redet, ibland gräfver han ned sig i sanden mellan äg-
gen — jag erinrar om att boet endast består af en grund för-
djupning i sanden samt att det är af betydande dimensioner,
då ju flera strutsar gärna lägga sina ägg i samma bo. Som
bekant sköter hanen om en stor del af rufningen, särskildt
under nätterna.

Jägaren ligger tålmodigt gömd, tills solen går ned, då
han vet, att strutsarna återvända till boet. När de nalkas,
lägger han en förgiftad pil på bågsträngen, och då de kommit
inom skotthåll, skjuter han den som är störst och har de
vackraste fjädrarna.

Olägenheten med denna metod är, bortsett från en lång
väntan i tröttsam ställning, att afskjutandet af pilen röjer jä-
garen och skrämmer de andra fåglarna, så att det sällan blir
tillfälle till ytterligare ett skott. Man får nöja sig med en
fågel och med äggen.

De förut omnämnda wandorobos i Ostafrika lura äfven
på strutsen vid hans bo, ehuru på ett mera originellt sätt.

1 M. Merker, Die Masai. Leipzig 1910, s. 6.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1922/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free