Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre meddelanden-
Duf- och kajungar i samma bo.
Under ett ströftåg i löfskogsbackarna söder om Linköping
förra våren påträffade jag i ett trädhål ett bo, hvilket innehöll 5 kaj-
ägg och 2 dufägg. Vid förnyat besök ungefär en vecka senare
voro alla äggen kläckta, och boet innehöll alltså både duf- och
kajungar, ännu blinda och nästan nakna. Dufungarna föreföllo
dock vara något mera utvecklade och sågo ut att kunna vara kläckta
några dagar tidigare än kajungarna. Då efter ytterligare en vecka
platsen ånyo besöktes, innehöll boet endast kajungar.
Förmodligen har ett dufpar först tagit trädhålet i besittning
och däri lagt sina två ägg, men strax därefter fördrifvits af kajorna,
hvilka, utan att bekymra sig om de redan förefintliga dufäggen,
sedan i det eröfrade boet lade sina ägg. Dufäggen rufvades så-
lunda ut på samma gång som kajäggen. Emellertid synas dufung-
arna ha dukat under inom kort efter kläckningen; troligen ha icke
kajorna kunnat förse dem med lämplig föda. I normala fall erhålla
ju dufungarna åtminstone under första tiden sådan af alldeles sär-
skildt slag.
Kajorna äro ytterst talrika öfverallt i löfskogsbygden söderut
från Linköping, liksom i löfdungar och ekbackar annorstädes i trak-
ten. De lägga beslag på alla användbara trädhål och tränga undan
andra på samma sätt häckande fåglar, isynnerhet blådufvorna, som
nu här äro sällsyntare än förr.
Linköping i januari 1022. „ ., , ,
Bertil Lohmander.
Litet orn fladdermöss.
Såsom bidrag till fladdermössens biologi torde följande vara
värdt att anteckna, helst som dessa små intressanta däggdjur af våra
naturvänner här i landet sällan synas vara föremål för närmare
studium, att döma af de ganska fåtaliga meddelandena om dem.
Det är ju en känd sak, att en del fladdermöss ha sitt tillhåll
på vindar och i uthus och äfven där söka sig vinterkvarter. Detta
gäller särskildt om den långörade arten, Plecotus auritus, som jag
funnit kolonivis på vindar. Mindre kändt torde vara att fladdermöss
om hösten flyga in i ladugårdar och där jaga flugor, då insekterna
tryta ute. För någon tid sedan fick jag af ladugårdskarlarna vid
Ramshults gård, Fliseryd socken, veta, att de sen flera år tillbaka
hvarje höst sett fladdermöss svänga i ladugården om kvällarna, och
äfven vintertid, påstå de, ha djuren någon gång under mild väderlek
varit sedda i rörelse där, hur otroligt detta än låter. För att få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
