Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
FAUNA OCH FLORA
kännedom om arten anställde jag jakt efter dem i ladugården om
kvällarna, och efter några misslyckade försök lyckades det mig slå
en i flykten. Det visade sig vara en hanne af den sällsynta fran-
sade fladdermusen, Myotis nattereri, Kuhl. Arten är ju lätt igenkän-
lig på de krökta håren i ytterranden af svanshuden. Fyndet gjor-
des 26/io iQ2r. Exemplaret är uppstoppat. Att »mössen» verkligen
jaga flugor bevisas däraf, att jag fann en sådan i munnen på den
slagna. Som jag antog, att flera hade sitt tillhåll i ladugården,
undersöktes detta de följande kvällarna och visade sig vara riktigt.
Ännu en individ sågs fladdra omkring — jag har för öfrigt aldrig
sett mera än en flyga åt gången. Intressant vore att se om »mös-
sen» verkligen kunna vara i rörelse äfven vintertid. Fortsatta iakt-
tagelser skall bekräfta detta. Om så är visar det, att äfven så öm-
tåliga djur som fladdermössen förmå trotsa vår nordiska vinter och
åtminstone för motion skull tillfälligtvis lämna sitt sofläger, ty med
jakten torde det gå skäligen klent den årstiden. Dock är det inte
uteslutet, att flugor under mildt väder kunna vara i rörelse, helst det
i en ladugård, där ett större antal husdjur finnas, råder en relativt
hög temperatur äfven om vintern. Sedan kölden i början af no-
vember började »knäppa till», har ingen fladdermus varit synlig i
ladugården.
Det kunde vara af intresse att få utredt, hvilka arter det är,
som höstetid jaga i ladugårdarna. Möjligen har man äfven den
långörade arten att räkna med. Den lockas ju ofta in i boningshu-
sen på landet, då dörrarna stå öppna. Två gånger denna höst
har en min bror i N. Sandsjö socken erhållit exemplar af den
långörade, fångade på kvällen i kök.
Enligt N. Lilja i »Fauna öfver Skandinaviens Däggdjur» skall
den fransade fladdermusen mest tillbringa vintern i ihåliga träd.
Tilläggas kan att jag 19/io för sista gången i år såg en fladder-
mus — mindre art — i rörelse ute i det fria. Så sen flygtid torde
ej höra till det vanliga, men så har ju väderleken denna höst varit
E. Welander.
särdeles torr och varm.
Ringdufva, som förlorat flygförmågan.
I slutet af augusti i år hittade en dräng på Ramshults ägor,
Fliseryd s:n, en ringdufva, som, oförmögen till flykt, kunde infångas
med blotta händerna. Den sprang omkring bland buskarna i sko-
gen och kunde med hjälp af sina korta vingstumpar höja sig knappt
fotshögt öfver marken, då den förföljdes. Dufvan hemtogs lefvande
och öfverlämnades åt undertecknad med önskan att få den uppstop-
pad. Då jag fick se, hur dan den var — alla hand- och en del
af armpennorna samt stjärten på tre pennor när borta förutom en
hel massa småfjäder, som lossat vid fångsten och hemtransporten
— bad jag att få slippa det nöjet, hvilket också villfors. Vår man
hoppades dock, att hans önskan framdeles skulle kunna uppfyllas,
och såväl i hans som eget intresse beslöt jag föda dufvan en tid i
afvaktan på fjäderdräktens framväxande. Jag lät henne få dispo-
nera vindsvåningen, där hon snart syntes göra sig hemmastadd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
