Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 2
FAUNA OCH FLORA
i färg, i anseende til sjöns åtskilliga bottn, som är ymsom
bleke, dy och sandbottn. Någre påstå, at här finnes det kla-
raste och hälsosammaste watn i Orten. I klart och lugnt wäder,
skal man från denna Sockens Kyrko-torn kuna se bottn på
en stor del af sjön. Märkeligt nämnes, at i Mussviken af denna
sjö, som har grundt watn, finnes 7 a 8 stycken så kallade
grythålor af 1 7* alns Diameter, som falla bråddjupt af ifrån
ordinarie botn, och hvilkas djup ännu ingen kunnat utröna.
Utom dessa är en stor håla kallad Djuphålet, av 8 alnars
Diameter, med samma afstupning. Emedan denna sjö, som
förbemält är, hwarken stiger eller faller tror Folket i Orten,
at han genom desse hålor har Communication med hafwet,
hwilket bestyrkes med en sägen, att på 1500-talet skal Sill
blifwit här fångad, hwaraf til åminnelse 2 Sillar säges wara
afritade på Lockne Kyrkodörr, likaledes är en gammal gissning,
at mellan denne och Sundsjön vore en lönngång, hwilket
domes af et lika slag af små Sik, som i leketiden om wintren
fångas på endera stället til större myckenhet, då det andra
ger mindre.» I Tuneld’s »Geographie» finnas ungefär liknande
uppgifter, som f. ö. sannolikt äro hämtade från Hulphers.
Motsvarande sägen om förbindelse med hafvet återfinnes ju
på flera andra ställen just om sjöar med ovanligt klart vatten,
hvilka äfvenledes matas af källsprång i stor utsträckning.
Den förmodade »sill»-fångsten på »1500-talet» får sannolikt hän-
föras till »smärlingen». Det intressanta i det citerade ligger
naturligtvis däri, att vi få reda på de kraftiga källsprången,
»grythålorna». Det torde därför ligga nära till hands att
antaga, att Locknesjön genom dessa och andra liknande käll-
drag förses med så mycket grundvatten af visserligen i jäm-
förelse med andra sjöars sommarvärmegrad låg, men tämligen
konstant temperatur, att vinterafkylningen i hög grad försenas
och att detta sedan i sin tur framkallat »smärlingens» sena
lektid. Jägmästare Bellander har också senare i bref med-
delat, att han fått underrättelse om, att äfven »storsiken» i
Locknesjön ej leker under den för denna form normala tiden
utan långt senare, hvilket ju synes vara af bekräftande betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
