Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN EGENDOMLIG SIKRAS
71
på det mest öfvertygande sätt af de till Riksmuseet sända
exemplaren, som voro fulla med rom, men med äggen fria,
så att fiskarna voro färdiga att leka. Så vidt jag har mig
bekant, leker ingen annan känd svensk sikform senare än i
december.1 Den torde sålunda så att säga utgöra en biologisk
ras för sig själf.
Lektidens tidigare eller senare infallande torde stå i sam-
manhang med vattnets temperatur. Sikar, som lefva i jäm-
förelsevis grunda och alltså om sommaren starkare uppvärmda
sjöar, torde i allmänhet leka förr, än de som lefva på djupet
i mycket kallt vatten. De grunda sjöarnas vatten afkyles näm-
ligen hastigare, så att förr en kontrast mellan sommar- och
vintertemperaturen uppstår och lämplig temperatur för att
framkalla lek. De, som ständigt lefva i kallt vatten (t. ex. på
stort djup), påverkas däremot senare af vinterns fallande tem-
peratur, hvarför för dem leken blir senare. Det ligger då när-
mast till hands att antaga, att Locknesikens egendomliga sena
lektid skulle ha sin grund däri, att vattnet i Locknesjön myc-
ket långsamt och sent fram på vintern skulle komma att af-
kylas. Man kunde till förklaring af ett sådant fenomen möjli-
gen tänka sig, att denna sjö i ovanligt stor utsträckning skulle
matas med grundvatten, d. v. s. källsprång. Om så vore fallet,
borde detta visa sig i en sen isläggning. På grund häraf skref
jag till Jägmästare Bellander och frågade honom, huru det
förhöll sig med denna sak. Han svarade mig, att Locknesjön
är känd för sin svaga is, och dessutom fäste han min upp-
märksamhet på ett par äldre litteraturuppgifter, som äro af så
stort intresse, att jag anser ett längre citat vara önskvärdt.
I sin bok om »Jämtland» skrifver Hulphers 1775 (sid. 45), att
Locknesjön »har i anseende til storleken knapt tillopp af watn,
endast genom en liten å, som kommer från Mussjön, hvarför
ock denna sjö icke flödar, när Fjällfloden kommer såsom de
nästgränsande sjöar, hwilka äga Communication med fjällwatn.
Denna sjö är ganska fiskrik, hwaraf Sockenboerne äfwen om
wintren hafwa god näring. Sik fångas där mycket, men olika
1 Eller möjligen i början af januari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
