Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STORSKARFVEN (pHALACROCORAX CARBO L.) 243
olika delar af landet. I augusti månad har den setts i Kemi
älf (Tervola), i Torne älf (Pello by, Turtola; vidare i Uleå-
borgstrakten, Siikajoki, Yxpila (Gamlakarleby). I september
är den antecknad i Karlö 13/9, Brahestad 8/9, Larsmo, Pudas-
järvi i/a, 2%—5/io, Padasjoki 10/io; Tainionkoski (Imatra) bör-
jan av sept., Suomussalmi medio sept.—okt., lisvesi, Pielavesi
9/9,’ Kittilä slutet av sept., likaså Karkku 29<9, Borgå 28/9> Häl-
singfors "7/9, Kyrkslätt 16/9, St. Michel 13/9, dessutom på Åland
vid Borgskärs fyr 7/»- Inom oktober hava de flesta erhållits
från Bottniska och Finska viken, Nykarleby, Björneborg, Ingo,
Porkala, Hälsingfors, Emsalö, Borgå, Pörtö, samt inuti landet
(Keitele, Nyslott, Kattula, Vesijärvi, Vanajavesi, Säminge). I
november har arten anträffats i Finska viken (Ingo, Snapper-
temo, Kyrkslätt, Porkala, Hälsingfors) samt vid Kuopio. Äfven
i december har den erhållits, i Saimen och Ladoga samt vid
Utö fyr; i januari i Karkku, Luopios samt vid kusten (Hirsala
—Kyrkslätt). De talrikaste fynden äro gjorda i september
och oktober.
På Åland har jag sett en flock skarfvar i juni och juli och
enligt fullt tillförlitliga uppgifter (fiskaren Gustaf Sjöberg,
Klöfskär) finnes skarfven därstädes året om. Likaså öfver-
vintrar arten i Ladoga (jfr Palmgren i Medd. h. 43, 1916 —
1917).
Från sträckan Hvita hafvet, Onega, Ladoga saknar jag be-
lägg, men sannolikt förekommer arten höstetid, kanske också
andra årstider på denna sträcka. Naumann (Naturgeschichte
XI s. 55 och 57) anför den som vanlig »von den finnländischen
(und eur.-russ.) grossen Seen bis an das Weisse Meer» och
skriver: »Was bewog wohl die ersten Ansiedler, die vielleicht
vom Norden aus dem Meere von Norwegen oder aus Nord-
osten vom Weissen Meer und den grossen Landseen zwischen
diesem und dem finn. Meerbusen in die Ostsee herabzogen,
in diesem sudlicheren Gegenden sich häuslich niederzu-
lassen». . .
Av ofvanstående data kan man måhända draga den slut-
satsen, att skarfven färdas höstetid öfver Lappland (Tana älf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
