Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
DEN GRÖNLÄNDSKA STENSKVÄTTAN
förallt längs kusterna. Den fortsätter sedan söderut till Ma-
rocko och Västafrika. Enstaka exemplar komma dock under
flyttningen mycket längre österut, så att dylika upprepade
gånger träffats i Tyskland. Under världskriget insamlades
t. o. m. ett exemplar i Ost-Galizien (Verh. Orn. Ges. i. Bayern
XIV, 1, p. 22/23). Under sådana förhållanden kunde man ju
också vänta, att någon skulle kunna uppenbara sig i Sverige,
som dock ligger häckningsområdet vida närmare än Galizien.
Hittills har man dock ej omtalat något dylikt fynd. I andra
upplagan af »Nordens Fåglar» finnes rasen ej ens omnämnd,
och i »Svenska Fåglar» omtalas den, men blott i förbigående.
Detsamma gäller också om Collett’s posthuma arbete »Norges
Fugle». Emellertid har jag denna höst haft nöjet att få lämna
bevis för saken.
Det var den 28 sept, en härlig och solig höstdag, då jag
med min dotter gick ut vid Tofhult i Kalfsjö socken i södra
Västergötland för att se efter flyttfåglar. På en åkerteg, hvarest
en mängd stenar lågo vid kanten af en graf, fick jag se tre
stenskvättor, som genast väckte min uppmärksamhet genom
sin storlek. Äfven syntes tidpunkten vara påfallande sen, all-
denstund de flesta stenskvättor här på trakten redan flytta i
slutet af augusti, och sedan midten af september hade jag ej
sett till någon dylik längre. Det lyckades mig att skjuta en $
ad., de båda andra voro sedan så skygga, att jag ej kunde
komma inom skotthåll för någon af dem. Denna hona är att
döma efter den lifliga färgen liksom äfven på grund af de stora
vingmåtten en typisk 5. oe. leucorrhoa. Vinglängd 101 — 102 mm.,
stjärt 57 mm., vikt 28 gr. (Vinglängdsmaximum för en hona
af vanlig stenkvätta är 96 och för hane 99 mm., det senare
enligt Hartert.)
Det ifrågavarade exemplaret är i felfri, nyruggad dräkt och
har öfverlämnats till Naturhistoriska Riksmuseet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
