- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugonde årgången. 1925 /
2

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 EINAR LÖNNBERG

små gråaktiga prickar, och ett obestämt band av dylika går
tvärs över strupen. Dessutom finnes ett smalt
sammanhängande svart band tvärs över undergumpen, vilket är vanligt
hos lommar i allmänhet. Stjärtpennorna äro svarta med små
vita spetsar. Fötterna äro på utsidan svarta, på insidan
vitblågrå liksom mittpartierna av simhuden mellan tårna.

Den i handböcker vanligen förekommande uppgiften, att
storlommen i vinterdräkten skulle ha >grå» eller »ljusare»
fjäderkanter på ryggsidans fjädrar, är sålunda ej riktig. Den
beror därpå, att man lagt till grund för sådana beskrivningar
yngre fåglar, för vilka det gäller i m. 1. m. grad. En annan
uppgift i beskrivningar, att det skulle finnas en eller annan
vit fläck på ryggen, är däremot ej felaktig, ty det händer ofta,
att flera eller färre fjädrar med sådana vita fläckar finnas
kvar från sommardräkten och ej bytas, förr än de efterträdas
av den nya sommardräkten. Denna anlägges mycket snart på
eftervintern, så att, när storlommarne tidigt om våren
återvända hit, ha de den redan fullt utbildad. Hos detta exemplar
funnos dock ej några sådana kvarblivna fjädrar.

I vanliga fall förstå ju lommarne så väl att undgå all
fara, att i synnerhet de gamla fåglarne ej så ofta bli skjutna
i vinterdräkt.

Orsaken till att denna fågel blev tillvaratagen var den,
att den på ena tarsen hade en svulst ungefär av ett hönsäggs
storlek. Denna hängde på tarsens baksida och orsakade, att
fågelns förmåga att dyka därigenom minskades. Ingenjör
Hedin fick härav den uppfattningen, att fågeln var skadskjuten,
varför han avlivade den. Sedan storlommen inkommit till
Riksmuseet, överlämnades denna svulst till Statens
Veterinärbakteriologiska anstalt för undersökning, och Laborator E.
Klarin har haft vänligheten att om den meddela, att den vid
histologisk undersökning visade sig vara av fibromnatur och
sannolikt utvuxen från den subkutana bindväven. Dylika
svulster torde vara ganska sällsynta hos fåglar, ty Laborator
Klarin säger sig aldrig ha haft tillfälle att iakttaga någon
sådan hos tamfåglar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1925/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free