Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om några däggdjur från Persien.
ii.
Av
Einar Lönnberg.
tt vargar förekomma i Persien är väl känt
och omnämnt i litteraturen, men icke dess
förty vet man ganska litet om dem. Blanford
säger sig ej ha någon direkt kännedom om
dem och räknar dem blott för identiska med
den europeiska vargen, på grund av att han
ej kan säga motsatsen. Enligt uppgifter, som han erhållit^
skulle den persiska vargen vara storvuxen. I sitt arbete över
däggdjuren i Transkaukasien (1906) kan ej heller Satunin
lämna några upplysningar till klargörande av vargens
raskaraktärer inom det ifrågavarande området. Han har
visserligen lämnat några måttuppgifter på vargskallar, men dessa
äro från Titiis, d. v. s. sannolikt köpta där utan säker
härstamning.
Bland det material, som av Överstelöjtnant Bjurling
skänkts till Riksmuseet, finnes också en vargskalle, vilken dock
sannolikt är av ett hondjur (såsom även givaren vill erinra
sig) och därför ej direkt jämförlig med Satunins mått, vilka
hänföra sig till hanar. Det återstår därför blott att jämföra
skallen i fråga med en svensk varghona, och det visar sig då,
att den har ungefär samma längd och bredd, nämligen en
totallängd av 236 mm. och en okbågsbredd av 130 mm. Då
det varit en gammal hona med starkt utvecklad hjäss- och
nackkam, är detta kanske snarare något under medelmåttan,
2—24530. Fauna och Flora 1025. Hå†t. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
