Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NÅGRA DÄGGDJUR FRÅN PERSIEN
27
Berlin har en skalle av en liten sannolikt 2-årig björnhane
från trakten söder om Tiflis, hos vilken pannan över
postor-bitalutskotten är starkt välvd. Så tillvida överensstämmer
även den alltså med den persiska björnen. Under sådana
omständigheter var det naturligtvis av intresse att erfara något
närmare om denna björn, och Prof. Matschie har på min
framställning härom godhetsfullt lämnat följande upplysningar
om den. Därvid tages särskild hänsyn till de dimensioner,
som hos den persiska björnen visat sig vara avvikande från
den rena arctos typen, då det ju gällde i första rummet att
avgöra om Tiflisbjörnen var av samma ras som den. Den
condylobasala längden var 228 mm., vilket trots
ungdomligheten tyder på en liten ras, om man tager hänsyn till att det
är fråga om ett handjur. Gombredden mellan de bakersta
kindtänderna är blott 34,7 —35,7 mm., alltså praktiskt taget
densamma som hos den persiska björnen trots den senares större
ålder och storlek. Detta mått blir sålunda hos Tiflis-björnen
15,3 % av den condylobasala längden mot blott 12,4 % hos den
persiska. Bredden hos Tiflis-björnen av de bakre
näsöppningarna (fossa mesopterygoidea) är t. o. tn. även absolut större
än hos den persiska, nämligen 23,6 mm. Tänderna hos
Tiflis-björnen utmärka sig för sin litenhet trots dess hankön, vilket
framgår av följande mått:
Bakersta överkäkskindtanden (m2) längd: 30,6 mm., bredd:
15,7 rnni. Bakersta underkäkskindtanden (m3) längd: 18,3 mm.,
bredd: 13,2 mm. Längd av rov- och kindtänder i överkäken
{p4-m2) 63 mm. Längd av bakersta mellan- och kindtänder i
underkäken (pé—m3) 70 mm. Jämföras dessa mått med de
förut angivna motsvarande för den persiska björnen, så finner
man, att tänderna hos den sistnämnda äro mycket större.
Uppenbarligen hör Tiflis-björnen till den ras, som Smirnov
kallat »meridionalis» och vilken skulle ha små och svaga tänder,
men å andra sidan kan den persiska björnen ej räknas dit,
utan den bildar säkerl gen en egen ras, som sålunda ej har
något namn. På grund härav tillåter jag mig att kalla den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
