Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
SMÄRRE MEDDELANDEN
vinterflyttning kommit till England samt där fångats och
ring-märkts. Åtminstone en gång förut har i denna tidskrift omtalats
ett fall av en i England såsom gammal fågel infångad kricka, som
sedermera återfanns i Sverige i Östanåtrakten. Därjämte har en
som unge på Blaikfjället i Jämtland med Riksmuseets ring märkt
kricka skjutits i västra Frankrike. Sålunda ha vi anledning
antaga, att våra krickor för övervintring styra kosan mot sydväst till
de nämnda länderna.
E. L.
»Den värdefullaste fågel i världen.»
Med denna titel har nyligen den amerikanske ornithologen
R. Coshman Murphy i Nat. Geogr. Mag. skrivit en intressant
artikel, i vilken han hävdar, att ovanstående hedersnamn bör givas
åt guanoskarven, Phalacrocorax bougainvillei, i sitt hemland, Peru,
känd under namnet guanay. Det är nämligen denna fågelart, som
är den väsentligaste producenten av guano på de talrika små öarna
utanför Sydamerikas västra kust och i synnerhet vid Peru. De
ifrågavarande fåglarne ha sitt tillhåll i den kalla havsström, som
under namn av Humboldtströmmen följer Sydamerikas västkust
norrut till trakten strax söder om Guayaquil. Inom detta område
råder ett mycket torrt och regnlöst klimat, så att fåglarnes hopade
exkrementer med däri inbäddade rester av bon, förolyckade ägg
och ungar, tappade fiskar o. s. v. ej sköljas bort från klipporna
utan kvarligga och hoptorka till ett lager av guano. Under nästa
häckningsperiod bildas sedan åter nya lager av detta värdefulla
gödningsämne, som redan under förhistorisk tid nyttjades av Perus
invånare för att förbättra årsväxten.
Guanay är något mindre än vår storskarv. I parningsdräkt
har den en grönglänsande tofs på pannan, huvud och hals med
mörkblå glans, ryggen med grön glans, som på skulderpartierna
går i brons, övre delen av strupen och undersidan frän krävan och
bakåt vita. I oräkneliga miljoner håller den till i
Humboldtströmmen. Flygande över den söka fåglarne efter byte och då de funnit
en plats, där stora stim av smärre fiskar, vanligen av någon sillart,
visa sig nära ytan, slå de sig ned och frossa. Alldeles som
garnarne ledas till sitt byte därav, att de se andra av sitt släkte
sänka sig ned ur luften, så skynda även dessa skarvar till i stort
antal, när de varsna att några av deras egen art slå ned på
vattnet. Underifrån jagas de arma småfiskarna av boniter och
sjölejon, och vid ytan äro skarvar, pelikaner och måsar färdiga att
sluka allt vad de komma åt. De peruanska fiskarena tro därför,
att fåglarne samarbeta med sjölejonen. Guanoskarvarnes parningstid
börjar under den sydliga varen i okt. och snart är varje
användbar plats på öarne upptagen av häckande skarvar. I genomsnitt
räknade Cushman Murphy tre bon på kvadratmetern. Alla häcka
ej samtidigt, utan man kan få se de första flygfärdiga ungarne i
jan. under det att ännu i maj—juni de sista bli färdiga att lämna
boöarne. Man kan tänka sig, att det måste vara ett öronbedövande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
