Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
EINAR LÖNNBERG
kortad, såsom framgår av det ovan anförda, har den sistnämnda
för att få lämpligare plats så att säga undergått en
förskjutning bakåt i förhållande till käkbenet. Detta är tydligast
märkbart på underkäken. Om man hos onagern drager en lodrät
linje genom den avsats eller det hak, som finnes på
underkäkens undersida mellan den bakre utvidgade angular-delen
och den framför liggande horisontala käkgrenen, går denna
linje ungefär mitt igenom den näst bakersta kindtanden (m2).
Hos häst och zebra går den däremot genom bakre delen av
den bakersta kindtanden (m3) och hos åsna t. o. m. stundom
bakom den sista kindtanden; men i andra fall genom dess
bakre del eller mitt.
Då, som ovan sagts, det korta diastemat måste anses vara
en primitiv karaktär hos onagern, är det av intresse att
undersöka, huruvida ytterligare några dylika kunna påträffas.
Om onagern i allmänhet kvarstod på en lägre utvecklingsnivå
än de övriga nutida hästdjuren, skulle det framförallt kunna
väntas, att den hade liten hjärnskål. Detta visar sig dock ej
vara fallet, ty bredden av hjärnskålen är 100 mm., således
22,2 % av den condylobasala längden, under det att
motsvarande jämförelsetal för fyra hästar av olika storlek är 19,6;
20,5; 20,9 och 21,7 %, för damarakvagga 20,g %, för grevyzebra
18,2 % samt för åsnor ungefär samma som för onager eller
22,2—23 %. Om man erinrar sig, att i regel ett mindre djur
har proportionsvis något större hjärna än ett större av
närstående slag, så finna vi det även vara fallet här. Onagern
och åsnan såsom minst ha jämförelsevis den största
hjärnskålen (och därnäst »skogsrussen»). Damarakvaggan har större
hjärnskål relativt taget än grevyzebran, och bland hästarne
avtager i allmänhet hjärnskålens relativa storlek med tilltagande
kroppsstorlek, ehuru det högsta procenttalet av de här anförda
ej är av en shetlandspony, vilken kommer som tredje, utan av
»skogsruss». Men onagern har även något större hjärnskål
än den relativt taget och är sålunda ej i detta avseende
primitiv. Skallen av onagern har i ett avseende en ganska
karakteristisk form. Pannan är platt, men om man håller skallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
