Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7^
G. LINDBLOM
hulling får fäste innanför djurets tumstjocka, sega hud.
Leviatan söker dá genom dykande undgå sina förföljare, varvid
harpunskaftet lossnar, men det lätta ambadschflötet visar de
ihärdiga jägarne vägen och de lämna ej offret någon ro, förrän
det dukat under för de otaliga spjutstygn, varför det utsätter
sig, var gång andnöden tvingar det upp till vattenytan för att
hämta luft. Klart är ju för övrigt, att ett så kraftigt och
argsint djur som en flodhäst ej låter på detta sätt långsamt pina
ihjäl sig, utan att det i sin ordning söker gå anfallsvis till
väga. Det fordrar också i själva verket ett mycket stort
fysiskt mod hos sina utövare, detta jaktsätt».1
Till detta citat må endast tilläggas, att shillukerna vid
denna jakt förutom kanoter även betjäna sig av sina
strykjärnsliknande flottar av ambadschträ2 samt vidare att den tunga
harpunlinan vid kastet vilar i klykan å skaftets bakända. Denna
klyka — som gör harpunskaftet mycket likt de kanotstakar,
som användas i Bangveolos och Ngamis träskområden3 -
består av ett löst, snett skuret stycke, som lägges mot den
likaledes snett skurna skaftändan, varpå det hela hårt surras med
en läderrem (fig. 1 a). Jag återkommer längre ned till denna
harpuntyp.
Shillukernas grannar och fränder dinka, bland vars
durrafält flodhästarna göra stor skada, jaga dem också med harpun
från kanot.* Hur detta vapen ser ut, vet jag tyvärr ej, har
förgäves sökt om uppgift därpå i bl. a. Schweinfurths,
Heuglins, Marnos och Junkers reseskildringar. De längre söderut
boende bari jaga »med spjut från ambadschflottar».5
Fiskarbefolkningen vid Albertsjöns östra strand (byn
Va-covia) jaga enligt Baker på samma sätt som stammarna uppåt
Nilen: »Flodhästharpunerna voro alldeles desamma som hos
1 L. A. jägerskiöld, Från Sudan och Sinai, s. 179. Stockholm 1903.
2 Avbildad av bl. a. Ratzel (Völkerkunde, II, s. 60) samt H. H.
Johnston, The Uganda Protectorate, s. 780.
3 E. v. Rosen, Träskfolket, s. 206, fig. 102–4, Sthlm 1916, J. G. Wood,
The Natural History of Man, s. 378, London 1874.
4 H. Lincoln Tangye, In the torrid Sudan, s. ]68. London 1910.
5 H. H. Johnston, anf. arb., II, s. 776.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
