Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 2 G. LINDBLOM
dock med den skillnaden att spetsen ej har hylsa utan stickes
in i skaftet (fig. 10), alldeles som den just nämnda från Schiré.1
Enligt Holub (s. 374) brukade barotse även en assegaj för
flodhäst, den enklaste av deras 13 assegajformer. Den har
det längsta skaftet av dem alla, 2—3 m., och är detta det
enda, som är gjort av mjukt trä. Troligen är det här fråga
om ett spjut för djurets dödande, sedan det harpunerats,
någonting ju mycket vanligt. Fülleborn har i sin Atlas (Tb. 109,
3) ett dylikt spjut från wandamba, ett kraftigt vapen med smalt
lancettlik spets.
Batonga i södra Portugisiska Ostafrika jaga gärna
flodhäst och vid nedre loppet av Limpopo och Nkomati ligga några
Fig. io. Flodhästharpun, barotse. i hoprullad, 2 färdig till ljast,
3 efter kastet (efter Livingstone).
byar, vars invånare bedriva denna jakt yrkesmässigt (jägarna
kallas batimba). När ett djur går att beta i skogen eller pá
åkerfälten, lägges en kanot som hinder på den plats, där det
brukar stiga upp ur floden. På återvägen stannar det vid
detta hinder och då kastas en harpun, förgiftad med
Strophan-tos-pulver (ntjulu, S. petersianus). Innan flodhästen hinner ned
i vattnet, har den ännu en harpun i kroppen. Vapnet har
»spetsen löst fästad vid skaftet och är den förbunden med
detta genom ett långt, kring skaftet lindat tåg. När djuret
gått i vattnet, löses skaftet och flyter och tjänar som flöte.
Jägarna följa efter i kanot. För att underlätta förföljandet
utbyta de flötet mot den stora nerven av mimale-palmens blad,
liknande en bräda omkr. 30 fot lång».2 När djuret kommer
upp för att andas, kastas en assegaj mot dess näsborrar och
1 Livingstone, anf. arb. Se även Ratzel, anf. arb. II, s. 220.
2 H. Junod, The Life of a South African Tribe, II, s. 60 ff. Neuchatel
1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
