Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n6
EINAR LÖNNBERG
64 mm. och svenska fåglar äro vanligen ungefär lika,
vanligast omkr. 63, men en gång t. o. m. 59 mm., men också
större.
Om nu alltså de svenska och de västnorska
»borealis»-mesarne äro skilda till rasen, uppstår emellertid ett visst
problem med avseende på nomenklaturen, ty Selys Longchamps
påstod, att typen till hans borealis var från Island. Detta är
dock omöjligt, alldenstund på nämnda ö ej finnes någon mes.
I andra hand uppgavs sedan Norge som hemvist för denna
borealis. Därigenom har det ansetts uppstå en viss
osäkerhet, om ej namnet borealis just gavs åt Stejnegers colletti.
Detta skulle äga ett visst berättigande, 1. om ej ur Selys
Longchamps’ beskrivning framgick en tydlig skillnad från
colletti och 2. om sistnämnda form bebodde hela Norge.
Intetdera håller dock streck. I originalbeskrivningen står först i
diagnosen–––––-»subtus albidus lateribus vix saturatioribus»
d. v. s. undertill vit(aktig), knappt mörkare på sidorna. I den
följande utförliga franska beskrivningen står bl. a. följande i
översättning: — — »Kinderna och örontrakterna mycket rent
vita, liksom bröstets främre del; resten av kroppens
undersida vit, knappt med en anstrykning (a peine lave) av en
mycket ljus rosafärgad ton på sidorna». Längre fram tillägges
ytterligare såsom utmärkande för borealis: »sidorna äro nästan
fullständigt vita» (d’un blanc presque compiet). Det är
uppenbart, att denna beskrivning ej kan sägas passa till den
väst-norska formen sådan den är representerad av de föreliggande
exemplaren från Sogn (och Voss), vilkas utseendeovan skildrats.
Däremot passar den fullt bra för vår svenska nordiska mes,
med vilken motsvarande former från östra Norge
överensstämma, om man ej tager uttrycket »rosafärgad» alldeles
bokstavligt, utan ersätter det med gräddfärgad eller något
liknande. Nordiska mesar från nordligaste Norge har jag ej haft
tillfälle att se, men Konservator Soot-Ryen i Tromsö har varit
nog vänlig att till svar på därom framställd fråga meddela,
att de nordiska mesarne där »ha rent vit buk» Det är
sålunda rätt uppenbart, såväl 1. att den mörkare rasen colletti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
