Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
H. ZETTERBERG
heterna utgöras av på sista decenniet anlagda fjällägenheter med
undantag för två dylika, som äro cirka 50 och 70 år gamla.
Till fjällområdet har jag hänfört även de delar av nämnda
mellan fjällen belägna älvdalar, som äro beväxta med barrskog. En
bättre bild över fågelvärldens utbredning erhålles tydligen, om
redogörelsen även tar med dessa barrskogsbeväxta dalar.
De fåglar, som med säkerhet häcka inom området, utgöra 101
arter. Med stor sannolikhet kan man antaga, att r 1 st. därjämte
häckat här, om än sällsynt. Om antalet av de arter, som iakttagits
inom området men ej häckat, 24 st., tillägges, sä blir summan
136 st.
I barrskogsområdet häcka 93 arter, varav 5 st. undantagsvis,
i björkregionen 67 st., varav 5 st. undantagsvis, och i den arktiska
regionen (ovanför skogsgränsen) 37 arter, varav 15 st- undantagsvis.
Endast i den arktiska regionen häcka 7 arter och endast i
barrskogsregionen 31 st. Till enbart björkregionen har ingen art
inskränkt sig, ehuru ett flertal dit förlagt sin huvudsakliga häckning.
21 arter ha sitt häckningsområde utsträckt över alla tre
regionerna, men är det endast fem av dem, som gå upp i den arktiska
regionens högre belägna del (lavregionen). 38 arter häcka i både
barrskogs- och björkregionen.
För de fåglar, som befolkningen inom området har namn på,
har jag angivit dessa, såväl svenska som lappska, inom parentes
efter de latinska namnen. Beträffande de lappska namnen är det
anmärkningsvärt dels, att de till allra största delen synas vara
ono-matopoetiska och dels att många av dem råkat i glömska och
ersatts med lånord från nordiska språk. Åtskilliga av de här nedan
upptagna lappska namnen känna de yngre lapparna ej till.
Kyrkoherde C. A. Calleberg har benäget transkriberat de lappska
namnen till skriftspråket, ävensom tolkat de namn, som icke äro bildade
av naturljud.
Som av det följande framgår, ha fågelkännare bland
ortsbefolkningen lämnat mig många uppgifter om fåglarnas förekomst m. m.
Särskilt är det ett nöje för mig att här få frambära mitt tack till
förre kronojägaren och lapptillsyningsmannen Ludvig Grundström
i Ammarnäs för alla de värdefulla bidrag jag mottagit från honom
och för det angenäma sällskap jag haft av honom under färder
i fjällen.
Namnet Ludvig Grundström har i det följande förkortats till
L. G.
Den använda nomenklaturen är professor Lönnbergs.
Kråka, Corvus comix L. (Kråka; lappska: Vuor’tjö). Ses ej
sällan i fjällen såväl i björk- som videregionen. Hon torde dock
mera sällan häcka där. Bo funnet i björkskogsområdet endast i
omedelbar närhet av barrskogsgränsen vid Aivak (Överst Juktan),
vid Aitenasfors i Vindelälvens dalgång och Tjulträsk, båda några
km. väster om barrskogsgränsen.
Korp, Corvus corax L. (Korp; lappska: Förr Käränis, nu
Kuorpö, som är ett låneord från nordiska språk).
Häckar enligt uppgift årligen i Aitenasberget (Ailatesnjase) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
