Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.FÅGELFAUNAN I SORSELE SOCKENS FJÄLLOMRÅDE 123
stannar kvar hela vintern, men det händer ej sällar att gråsiskan
fryser ihjäl under stränga vintrar.
Hämpling, Linota cannabina L. En ensam hämpling sköts i
Ammarnäs den 19 juni 1924.
Bofink, Fringilla coelebs L. (Tvint). Häckar i
barrskogsregionen upp till björkregionen, men är fåtaligare närmare denna.
Uppträder nästan lika mycket inne i ödemarken som vid bebyggda
platser.
Berg fink, Fringilla montifringilla L. (Bräksparv.) Häckar
allmänt i såväl barrskogs- som björkregionen, men talrikast i den
senare. Ankommer till Ammarnäs, då sådden börjar.
Gråsparv, Fasser domesticus L, (Tjyvsparv eller Tjuvflip.)
Invandrade till Ammarnäs 1905. Blev de närmast följande åren
utrotad där och finnes ej där nu. Saknas även i Juktådalen inom
området.
Ortolansparv, Emberiza hortulana L. Ett eller flera par
häcka vid alla bebyggda platser ända till de västligaste gårdarna
i Vindel-, Tjulå- och Juktådalen, således även i björkregionen.
Gulsparv, Emberiza citrinella L. (Korntjuv mest, även Sisselskit).
Förekommer överallt, där människoboningar finnas, således även i
björkregionen, ehuru ingenstädes talrikt. (Enligt Ekman överskrider
han ej barrskogsgränsen.) Vid Överst Juktan förekommer han
sparsamt. — En del kvarstannar hela vintern. — Skjutes ofta till agn
åt hermelinen.
Sävsparv, Emberiza schoeniclus L. Häckar ganska allmänt
både i barrskogen och björkregionen, även på åtskilliga ställen
funnen häckande i videregionen, som man ej skulle tro av uppgifterna
hos Ekman. Den 24 — 25 juni 1922 hörde jag honom t. ex. vid
Bonnässjön (vid norska gränsen) sjunga på flera ställen omkring
kåtan därstädes.
Lappsparv, Calcarius lapponicus L. Häckar allmänt på
kalfjällen, mest de lägre. I Vindelälvens dalgång har jag ej sett
honom förrän på den plats, där videregionen börjar, d. v. s. cirka 1
mil öster om Bonnässjön (norska gränsen). Hans
utbredningscentrum ligger således här i den nedre videregionen, ej i trädgränsen
(se Ekman). I björkregionen har jag funnit honom häckande på
några få ställen, t. ex. vid Tärnasjön, men aldrig i barrskogen (i
motsats mot en del andra ställen i Sverige, se Ekman m. fl.).
L. G:s båda söner påstå sig ha funnit hans bo i barrskogsgränsen
vid sjön Blåtja nära Ammarnäs.
Snösparv, Plectrophenax nivalis L. (Snösparv; lappska:
Slätähkö av Slêtä = slaskväder, torde ha samband med hans
ankomst, då det börjar töa om våren). Häckar allmänt på högfjällen
(ej lågfjällen som längre norrut), t. ex. Soloive, Lissvotjåcko och
Tjermatjåcko å Björkfjället, Aivesoive och Guongerfjället samt i
Skebliskalet, lägst på 900 m. ö. h. — Snösparven ankommer till fjällen,
så snart det blir några små barfläckar i syd-lutningarna, och han
flyttar då talrikt efter älvdalarna nere i barrskogen och synes komma
från kusten. På hösten har L. G. sett honom på flyttning en enda
gång (nov. 1922) vid Ammarnäs. Själv har jag sett snösparven på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
