Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
H. ZETTERBERG
därefter har L. G. ra. fl. sett ett eller flera individ av staren men
aldrig iakttagit någon under häckningstiden. Han ankommer till
Ammarnäs och Kraddsele i regel mycket tidigt, våren 1924 så
tidigt, att blott några små fläckar voro bara omkring gårdarna. Ibland
kunna stararna uppehålla sig i dagar och veckor om våren vid
Ammarnäs och Kraddsele. Att det varit samma starar, har man
slutit sig till därav, att antalet varit detsamma för varje gång de
visat sig. Egendomligt nog har man iakttagit starar även flera
höstar (i oktober) i Ammarnäs, hösten 1922 i början av okt. 6 st.
o. s. v. Detta tyder ju på, att staren skulle häcka någonstädes i
trakten inom Sverige eller längre i norr eller öster härom. Ty det
kan ju inte gärna tänkas, att staren flyttar om hösten från Norge
in i Sverige, så mycket mer som han aldrig är iakttagen om höstem
öster om Ammarnäs.
Större korsnäbb, Loxia pityopsittacus B. (Käggelriva,
kägla-kott). De enda iakttagelser jag har om denna art äro från hösten
1921 till våren 1922, då han i likhet med den mindre korsnäbben
förekom ganska allmänt i barrskogsområdet. Hösten 1921 bar
granen synnerligen rikligt med kött.
Mindre korsnäbb, Loxia curvirostra L. (Käggelriva.) Häckar
i barrskogsområdet, men uppträder här liksom på andra trakter
periodiskt. Synnerligen talrik, då det är gott om grannkott, bland
annat hösten 1921 till våren 1922. Vintern 1922 —1923 sågos
inga korsnäbbar inom den trakt här är fråga om, på sommaren
1923 endast några vid ett tillfälle, under vintern 1923—1924 och
sommaren 1924 inga. — Om det är brist på sorkar och möss,
brukar man i Ammarnäs skjuta korsnäbben till agn åt hermelinen.
Tallbit, Pinicola enucleator L. Några iakttagelser rörande
tallbiten äro ej gjorda inom området av befolkningen, men torde
detta mycket bero på, att man ej lärt känna honom, ävensom på,
att han merendels uppehåller sig inne i de djupa barrskogarna och
där på grund av sitt levnadssätt föga tilldrager sig
uppmärksamheten. Själv har jag endast hört och sett honom några gånger
inom barrskogsområdet (ej häckningstiden). Inom björkregionen
har jag aldrig iakttagit honom och jag tvivlar starkt på, att han
någonsin uppträder där.
Domherre, Pyrrhula pyrrhula L. (Domherre). Förekommer
under häckningstiden på flera ställen inom barrskogsområdet. Något
bofynd är dock ej bekant för mig. Någon flock ses varje vinter i
Ammarnäs och stannar där stundom hela vintern. Bland annat
uppehöllo sig 8 st. domherrar (4 <$ <$ och 4 $fj?) hela vintern
1921 —1922 i Ammarnäs enligt uppgift av L. G. Samma vinter
vistades 4 st. domherrpar i Sorsele under den kallaste tiden i januari,
varest de plockade spillsäd vid gårdarna och på vägarna. Möjligen
var det samma domherrar, som gjorde en utflykt under den kallaste
tiden ned till Sorsele. Talrikast kvarstanna de under de vintrar,
då rönnen bär rikligt med frukt.
Gråsiska, Acanthis linaria L. (Kommarsparv, kommar = frö.)
Häckar allmänt både i barrskogs- och björkregionen, men mera i
den senare. Ej iakttagen häckande i videregionen. Någon flock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
