Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELFAUNAN I SORSELE SOCKENS FJÄLLOMRÅDE I3I
nåde kvar till 24/s. De höllo till på åkrarna och sökte där sin
föda. Jag har några gånger sett duvor bland fjällen på flykt, men
ej säkert kunna bestämma deras art. Mest ha de liknat blåduvor,
men det har ju också möjligen kunnat vara tamduvor.
Turturduva, Turtur turtur L. En turturduva sköts i
Ånnnarnas år 1923, vistades i byn omkring gårdarna i ungefär 14 dagar
(senare hälften av augusti), gick ibland tillsammans med hönsen
omkring gödselhögar och på åkrarna, var mycket orädd; man kunde
ibland komma på 3 meters avstånd från henne.
Järpe, Tetrastes bonasia L. (Järpe; lappska: Brurko). Tidvis
god tillgång, vissa år förekommer han mycket sparsamt. Orsaken
är ej endast för stark decimering genom jakt utan också
vandringarna han stundom företager. I björkregionen ses han ytterst sällan,
men har undantagsvis häckat där vid Överst Juktan, nära
barrskogsgränsen. Om bofynd i björkregionen nämner ej Ekman.
Tjäder, Tetrao urogallus L. (J1 kallas Tjäder, fj? Röja;
lappska: J* = Tjüktjê, J = Köhpal). Periodisk liksom övriga
hönsfåglar. Häckar huvudsakligen i barrskogsområdet, där tillgången
dock ej alltid är lika god som i detta områdes lägre delar. Ej
sällan är han funnen häckande i björkregionen, där han även har
sin lek (»vin») på ett par ställen, nämligen vid Framakselet och
Dalovardo i Vindeldalen (och Tängvattnet i Tärna s:n). Vid sina
vandringar kan han stundom vara mycket talrik i björkregionen,
där han då med förkärlek uppsöker bestånd med riklig
undervegetation av enbuskar. Tjädern träffas stundom i översta trädgränsen
och ses liksom orren någon gång gå och äta bär (kråkbär m. m.)
i videregionen. På fjället Gille-Nuolpa i videregionen nära norska
gränsen hittades en död tjäder, som fastnat i en kvarlämnad
rävsax.
Orre, Lyrurus tetrix L. (J* kallas Vorr och § Örr; lappska:
<§ = Hurré, <j> = Snohtö). Periodisk. Häckar huvudsakligen i
barrskogsregionen, där det i vanliga fall är mindre gott om honom
än längre ned i skogslandet. Vissa år kan dock ett motsatt
förhållande råda. Häckar också, som jag även uppgav 1920, här och
där i björkregionen, mest i närheten av barrskogsgränsen. En
lekplats finnes nära Dalovardo i björkregionen (Vindelälven), 3 mil från
barrskogsgränsen. Om häckning i björkregionen i Sverige nämner
ej Ekman.
Invandrade i början på 1880-talet till området. År 1875 fanns
han ej närmare än i Ornäs (1 mil norr om Sorsele). Således
använde orren 6—■.<] år för sin utbredning i nordväst över en sträcka
av 7 mil, under förutsättning, att han vandrade successivt år efter
år. Tänkbart är ju också, att utbredningen skedde på en gång vid
en av orrens sedvanliga vandringar. De personer, som bodde i
Ammarnäs vid orrens inflyttning, kände ej till fågeln med undantag
av en person, som var född i Ornäs. Farfar till L. G., som var
född 1823, var en bland de Ammarnäsbor, som ej visste, vad det
var för fågel. Detta förhållande tyder på, att orren ej ofta företog
vandringar under tiden före 1880, åtminstone ej nordväst om sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
