Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELFAUNAN I SORSELE SOCKENS FJÄLLOMRÅDE 133
(sa kallas drillsnäppan), som hade vit bias. Antagligen är det denna
art. Några flera uppgifter av befolkningen om denna fågel har ej
kunnat, erhållas.
Ljungpipare, Charadrius apricarius L. (Akerhöns; lappska:
Huhti). Häckar allmänt på fjällen i videregionen.
Tofsvipa, Vanellus vanellus L. En tofsvipa vistades från 21
mars — slutet av april 1923 i Ammarnäs.
Smalnäbbad simsnäppa, Phalaropus lobatus L.
(Vattensparv eller Lillsjöfågeln; lappska: Unnö-tjatje-lotte = lilla sjöfågeln
eller NörvetjÖ). Häckar tämligen allmänt helst vid små tjärnar
men även större vatten i björkregionen, stundom vid de större
fjällsjöarna (Gautsträsket och Överst Juletan) i barrskogen, mera
sällan i nedre videregionen (vid Marsivaggi och väster om inre
Tjulträsket). Simsnäppans flyttningstid om våren räcker länge. Man
ser henne på älvarna, då is ännu delvis ligger kvar, från mitten på
maj och till mitten på juni.
Småspov, Numemus phaeopus L. (Stornäsafågeln eller
Stor-näbbfågeln). Funnen häckande vid Ammarnäs i barrskogen, på
Björkfjället (Bredjasjöarna) och vid Marsivagge i videregionen.
Vidare iakttagen av L. G. vid Framakselet av Vindelälven
(björkregionen) den 17/e 1920 och i samma älvdal nära norska gränsen
(videregionen) den 23/«. — Ekmans antagande, att han häckar även
inom videregionen, är således bekräftat. Under vårflyttningen ses
småspoven i sällskap på några stycken vid Ammarnäs.
Brush ane, Pavoncella pugnax L. (Lappskt namn:
Skupmakö-lotte = regnkragfågel). Den 27/o 1922 fann jag brushanen
häckande vid Marsivagge ett lågland omkring Karsbäcken i den lägre
videregionen mot trädgränsen, 1 mil väster om Ammarnäs. Fyndet
bestod i en hona med liggfläckar, vilken tydligen då liksom många
andra fåglar hade förlorat sina ägg genom den enastående
översvämningen. En nomadlapp, Anders Grahn, som har en stuga
vid Marsivagge och bor där bland annat om vårarna, påstod, att
brushanar årligen ha sitt tillhåll och sina lekplatser på sagda plats.
Det är där brushanen fått ovannämnda namn. Detta fynd synes
vara det första inom videregionen (se Ekman). — Vidare har L. G.
iakttagit honom (1 par) vid midsommartiden vid Framakselet i
björkregionen (Vindelälven) och på Björkfjället i björkregionen
slutet av juli 1923. I övrigt har G. sett brushanen endast några
gånger under vårflyttningen, största flocken (25 st.) den sena
våren 1924.
Gluttsnäppa, Totanus litoreus L. (Klyvja, lappska: Tjiutjö;
båda onomatopoetiska). Häckar här och där i barrskogs- och
björkregionen. Funnen häckande på två ställen i nedre videregionen,
nämligen vid Marsivagge och å fjällen mellan Tjulträsk och
Tärnasjön.
Rödbena, Totanus totanus L. (lappska: TjauhtjÖ, namnet
innebär, att hon har långa ben). Häckar tämligen allmänt i
björkregionen t. ex. vid Tärnasjön, Bissan, Bertijaur och Grundträsk samt
stundom i videregionen t. ex. mellan Fjällojaur och övre delen av
Tärnasjön samt nära Servejaur. Däremot har jag i Lycksele lapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
