Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅGELFAUNAN I SORSELE SOCKENS FJÄLLOMRÅDE I35
regionen vid Laivajaure, 3 mil nordväst därom, av två andra lappar
(Anton Persson, Jon. Larsson). År 1922 fann K. L. Abramsson,
Skirknäs, bo med två ägg av trana i översta barrskogen på norra
sidan Överst Juktan mitt emot sagda ställe. I ena ägget pep ungen.
A. kom på 30—40 m. avstånd från boet, innan tranan flög. Sedan
A. hade fått syn på henne, stod hon en stund orörlig, innan hon
tog till vingarna. Boet låg på en mosstuva å ett kärrartat område,
cirka 25 m. brett, bredvid en liten vattensamling. Det var omkring
den 1 juli. A. hade aldrig förut sett trana vid den tiden i trakten.
Men vår och höst ha även andra personer förut hört eller sett
tranor några gånger omkring Överst Juktan. L. T. Larsson i
Aivak såg därstädes 2 st. tranor i slutet av juni 1924. På
Rosavare, ett fjäll nordväst om nyssnämnda bofynd, har man flera år
iakttagit tranor pä sommaren, där de med stor sannolikhet häckat
i videregionen. Det är mycket sannolikt, att tranan också häckat
i fjällen före år 1920. L. G. såg nämligen i juni år 1918 2 st.
tranor nära norska gränsen två gånger med fem dagars mellantid.
År 1919 sågos tranor flera gånger på sommaren vid Bertejaur i
björkregionen öster om Ammarnäs. Den 23—24 juli 1922 såg L. G.
3 st. tranor på Björkfjället öster om Lisvosjöarna och hörde vid
samma tid tranor skrika i Delikdalen å samma fjäll inom Arjeplogs
s:n. Även vid Bertejaur (1 mil därifrån) sågos samma sommar
tranor. Till Ammarnäs och Tärnasjön, där tranor även iakttagits om
vårarna, ankommer hon, »så snart kallkällorna gått upp», i början
av maj. Av det sagda framgår, att tranan under en relativt kort
tidsperiod väsentligt utvidgat sitt utbredningsområde i väster, något
som är så mycket märkligare som framträngandet gällt fjällkedjan
med dess stora olikhet mot barrskogsområdet i klimatiskt och
vegetationshänseende. Enligt Ekman häckar tranan i Sverige ovanför
trädgränsen endast i Härjedalen.
Storskrake, Mergus merganser L. (Skrake; lappska: KütsökÖ
Kolse av kuts = liten, syftar på nacktofsen hos hanen). Häckar
sparsamt såväl i barrskogs- som björkregionen. Bland annat i
Vindeldalen och vid Tärnasjön. Vid Marsivagge i nedre
videregionen lär storskraken vistas hela sommaren och torde därför häcka
där. Om hans häckning ovanför trädgränsen finnes enligt Ekman
ingen uppgift. I björkregionen liksom stundom i barrskogen lägger
storskraken sina ägg på marken, under stenar eller lador. Synes
med förkärlek häcka å holmar, då han lägger sitt bo å marken.
Lägger gärna ägg i utsatta holkar, och det händer, att han motar
bort knipan från hennes ägg i dylika och värper själv där samt
ruvar samtliga äggen. Det berättas, att storskraken stundom sväljer
så stora fiskar, att han varken kan flyga eller dyka utan då lätt
kan slås ihjäl från båt.
Småskrake, Mergus serrator L. (Skräcka; lappska: Vuöpto
Kolse; vuoptö = hår, anspelar på nacktofsen). Häckar allmänt i
Vindelälvens och Juktåns dalgångar inom barrskogsområdet och
mindre allmänt i björkregionen. Vid Marsivagge i videregionen har
han iakttagits hela sommaren och häckar sannolikt där. Är sedd
även på andra ställen ovan trädgränsen sommartiden. Om hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
