Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I38 H. ZETTERBERG
Kricka, Anas crecca L. (Kricka; lappska: KriksjÖ). Häckar
allmänt i björk- och barrskogsregionerna.
Sångsvan, Cygnus cygnus (Svan; lappska: Njuoktjo). Ehuru
sångsvanen förr har häckat flerstädes inom barrskogsområdet i
Sorsele socken, finnes ingen, som vetat berätta om någon
häckningsplats inom det område, som här avhandlas, något som var att
vänta efter den kännedom, som hittills vunnits om sångsvanens
forna och nuvarande förekomst. På flyttning ses dock svanar vissa
år inom området. Bland annat iakttogos 15 svanar vid
Ånnnarnas den u/i 1922, i vanliga fall blott några få. I Gautsträsket
därstädes fanns då endast en vak, nämligen vid ämynningen. Förr
har man också skjutit en och annan svan inom området under
flyttningarna.
Fjällgås, Anser erythropus L. (Små- eller lillgås, skrikgås; på
lappska: Värrêkäsö eller Smavvakasö, mindre ofta användes ordet
Snitjakasö av värre = fjäll, smavva = liten, snitja av lätet). Har
själv ej funnit den häckande men flera gånger iakttagit den
■under häckningstiden såväl i björk- som videregionen och talrikast
i den senare. Flera lappar och nybyggare, på vilkas uppgifter jag
fullt kan lita, ha dock meddelat mig, att de funnit såväl bo som
ungar av fjällgåsen och allmänt anser befolkningen, att denna art
är vanlig i fjällen, men att den dock huvudsakligen förekommer i
högfjällen väster om Gautsträsket och Överst Juktan och talrikast
mot norska gränsen. I fjällen mellan nyssnämnda sjöar är den ej
funnen under häckningstiden. Mina sagesmän ha beskrivit
fjäll-gåsens utseende för mig fullt riktigt och skilja den från sädgåsen
även på lätet, varför minsta tvivel ej finnes för dess häckning.
Både lappar och nybyggare ha såväl under våren som sommaren
skjutit och fångat den i sax, lapphundarna ta ej sällan ungar
och ruggande fjällgäss. Bon med ägg ha hittats före midsommar
och pläga äggen kokas av lapparna. Att fjällgåsen häckar talrikast
mot norska gränsen, beror nog därpå, att det där är mest fredligt
under äggläggningstiden. Lapparna komma i regel icke dit med
sina renhjordar och hundar förrän denna har gått till ända eller
åtminstone ej förrän vid slutet av densamma. Mera gott om för
gässen lämpliga betesplatser är det nog också där. På Björkfjället
norr om Ånnnarnas, vilket fjäll är rikt på dylika lokaler, lär
fjällgåsen finnas ganska talrik på flera ställen.
Då Ekman ifrågasätter, om fjällgåsen verkligen häckar i
Lycksele lappmarks fjällområde, vill jag såsom år 1920 framhålla, att
mina sagesmän äro fullt på det klara, att så är förhållandet, såsom
också Otto Holm närmare skildrat i häfte 5 årg. 1924 av denna
tidskrift. Ekman är också tveksam om, huruvida fjällgåsen verkligen
häckar ovan trädgränsen, enär uppgifterna om dess häckning å
fjällhedar ej förmäla, om bon blivit funna där. I nu ifrågavarande
område anser jag emellertid det vara säkert, att den även häckar å
fjällheden, eftersom flera fynd av såväl små ungar som bon blivit
gjorda där av pålitliga personer.
Sädgås, Anser fabalis Latham (Storgås, grågås och gås: på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
