- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugonde årgången. 1925 /
204

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204

EINAR LÖNNBERG

Färgen på stjärten är också lika den hos en ung Larus
ich-thyaetus, nämligen vit med ett brett svart band innanför den
vitkantade spetsen. Sålunda torde dessa unga måsar med
största sannolikhet kunna hänföras till denna art. Dess
utbredning strider ej heller mot en sådan identifiering, ty den
förekommer från trakterna kring Svarta och Kaspiska haven
och Aralsjön vidare mot öster i Centralasien samt uppgives
även ha träffats vid Kokonor. I sin sommardräkt är den
gamla fågeln av denna art måhända en av de allra vackraste
bland alla måsar. Den har i denna dräkt helsvart huvud med
en smal halvmånformig vit teckning vid ögat, manteln är ljust
askblågrå, kroppen i övrigt snövit, liksom också stjärten,
handpennorna till stor del svarta, åtminstone på ytterfanet,
armpennorna ljusgrå med vita spetsar. Näbben är mörkgul,
utåt orangeröd, med ett svart tvärband. Om vintern är
huvudet vitt. Liksom ofta är fallet med måsar, varierar
storleken hos denna art och honorna äro mindre, med
vinglängden 450—480 mm. Då de båda mindre Kokonorexemplarens
vinglängd faller inom dess gränser och deras utseende i
övrigt är överensstämmande med det större exemplaret, kunna
de hänföras till samma art.

Av småvadare innehåller samlingen blott en svartbent
strandpipare, Charadrius alexandrinus, men den har något
större näbb (16 mm.) än den typiska och torde därför böra
hänföras till den ostasiatiska ras, som fått namnet dealbatus
Swinh. Dennas häckningsområde har hittills uppgivits vara
södra Kina, Hainan, Formosa och Japan med närliggande öar,
men sannolikt sträcker det sig längre inåt kontinenten. Så
långt västerut som vid Kokonor synes den dock förut ej ha
blivit anmäld.

Slutligen finnes även ett exemplar av den märkvärdiga
rapphöna, som lever i dessa trakter, Perdix hodgsoniae
sifa-nica Przev. Det har ett för en rapphöna ganska egendomligt
färgmönster. Strupen är vit med gräddfärgad anstrykning
med en stor svart fläck på vardera sidan under örat.

Ett litet svart band över näbbroten och därbakom ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:22:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1925/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free