Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄNDRINGAR I FAUNAN OCH FLORAN OMKRING HJÄLMAREN 20g
komligt okänt som vilt i de sörmländska socknarna omkring
Hjälmaren. Först under 1880-talet hörde man att ett och
annat någon gång varit synligt. I början av seklet började
djur då och då skjutas. Sedan ökades de ganska fort, så att
flockar om 5 till 10 djur här och där kunde iakttagas
omkring 1910. I trakten närmast Hjälmaren syntes rådjuren
trivas bäst, och det var också där de först bildade flockar.
Åren 1912—1915 skötos endast inom Julita socken 10 à 12
rådjur årligen och 1923 21 stycken.
Tysk hare. 1908 och flera därpå följande år gjordes
inplantering av tysk hare vid Eriksberg i Stora Malms socken i
Katrineholmstrakten. Därifrån hava de spritt sig till en stor
del av Södermanlands län, bl. a. till socknarna vid södra
Hjälmaren, varest de särskilt i Julita å den släta delen av
socknen blivit mycket allmänna. I skogsbältet närmast
Hjälmaren ha de dock ej mycket inträngt. Några ha dock varit
synliga vid Hjälmarsund och några t. o. m. på norra sidan.
Där finnes för dem lämplig öppen mark och de komma
säkerligen att först föröka sig där, då de en gång få fast fot.
Lodjuret, det sista på trakten, sköts av skogvaktaren på
Äs Gård i Julita 1864 eller 1865.
Mård sköts ganska ofta under slutet av förra seklet i
den skogiga trakten i närheten av södra Hjälmarstranden, där
han syntes trivas gott och ha god tillgång på ekorrar, hare
och fågel. Den har dock med tiden blivit mer och mer
sällsynt, så att numera kan man knappast om vintrarna få se
något spår, vilket förr var mycket vanligt. Tvenne mårdar
skötos dock av skogvaktaren vid Äs 1910.
Övriga däggdjur, tillhörande traktens fauna, förekomma
nog numera här i någorlunda samma antal som förr. Dock,
som en egenhet tar jag tillfället i akt att omnämna, att jag
tre gånger under olika år sett exemplar av den lilla
fladdermusen Vesp, pipistrellus, under fullt solsken mitt på dagen
flyga jagande timvis invid en lodrät berghäll, som stupade ned
i sjön Aspen i Julita socken. De höllo sig 3 à 4 meter över
vattenytan.
14 — 25347. Fauna och Flora 1925. Häft. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
