Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRÄNDRINGAR I FAUNAN OCH FLORAN OMKRING HJÄLMAREN 2 11
maren endast då och då under sträcktiderna. Under den tid
fåglarna ännu häckade kunde man ofta få se en och ibland
två örnar sitta orörliga dagen lång på någon klippa ute i
sjön. Detta oftast vid Fiskeboda, men även på norra sidan,
där det var gott om berghällar och deras jaktmark god. Ofta
hoppade ett antal kråkor några meter från örnarna, tydligen
i avsikt att ofreda dem, men de tycktes ej göra det minsta
intryck på de stolta fåglarna. Flera gånger såg jag örnar
jaga änder i flykten, men jag såg ingen gång någon hinna
upp sitt byte. Mig veterligen gjorde örnarna ej någon
nämnvärd skada. Förmodligen levde de till stor del på
självdöda gösar och andra större fiskar, som man mycket ofta ser
flytande på sjön och uppkastade på stränderna. Upprepade
gånger togo de dock katter, vid den av Äs Gårds utgårdar som
låg närmast Hjälmaren, men detta var ju måttlig skada.
Berguv. Mig veterligen har eget nog ej något
berguvpar häckat i närheten av den bergiga södra stranden, som
hör till Julita och Öja socknar. Däremot fanns omkr. år 1900
under två år ett häckande par vid sjön Aspen i Julita, 11
kilometer från Hjälmaren. Från detta bo togos ungarna båda
åren, och det sista sköts även honan. Familjen försörjde sig
vår och sommar huvudsakligen med doppingar, som säkert
mestadels togos på bona i den 3 kilometer från uvboet
belägna större sjön Öljaren, varest doppingar förekommo i stort
överflöd. Hela våren kunde man om kvällar och nätter höra
uvarnas läten från Öljaren. Även rester av kråkor funnos
vid boet, men mycket sällan lämningar efter någon hare eller
hönsfågel.
Pilgrimsfalk har nog åtskilliga gånger under sista
halvseklet häckat på bergen utmed södra Hjälm^arstranden, ehuru
sannolikt icke under de senaste årtiondena. Någon gång på
nittiotalet kom en man till mig med en hane, som han skjutit
under det denne låg ruvande på boet, å en klippa vid
Hjälmaren. Han ville ha skottpengar, i tro att det var en hök.
Jag hade den tillfredsställelsen att ej behöva ge honom några
pengar och kunde ej heller köpa fågeln till uppstoppning, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
