Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STARENS INVANDRING LÄNGS ÖVRE NORRLANDS KUST 22 1
snart i antal. Själv minnes jag från hösten 1877 en starfiock
omedelbart intill staden. Under 1880-talet fanns den mångenstädes,
både inom staden och i omgivningarna, och på 1890-talet och i
början av 1900-talet var den allmännare än nu. Anledningen
härtill anses (P. J—n) ha varit, att intresset för utsättande av holkar
då var större än f. n. Den omständigheten, att
byggnadsverksamheten allt mer inkräktat på de odlade fälten inom stadens hank
och stör, torde ock ha menligt inverkat på starens
existensmöjligheter på platsen.
Vid Umeå landsförsamlings kyrka, 5 km. från staden, har staren
redan vid tiden för Löwenhjelms besök och allt sedan dess varit
regelbunden häckfågel, varom jag genom en lycklig tillfällighet fått
höra berättas av ett ögonvittne, f. Hemmansägaren A. U. Forsman
i Backen. Han är född 1837, sålunda 88 år gammal, men vid god
vigör såväl andligen som kroppsligen och med klart minne från
forna dagar. Hans far var ringare vid kyrkan, och redan som
liten pojke brukade han åtfölja denne till kyrkogården vid hans
förrättningar, och något äldre blev han faderns medhjälpare vid
ringningen. Ända från sina tidigaste besök vid kyrkan minnes han
staren, »körksparren» (kyrksparven) eller »körkfågeln», som fadern
kallade honom. Bon hade han ej iakttagit och ej heller eftersökt,
men däremot sett de utflugna ungarna kring kyrkan och
prästgården. I övrigt fanns den då endast på något enstaka ställe och
ej så spridd som nu. Frekvensen hade varit växlande under årens
lopp och tidvis betydligt större än för närvarande. Den
omständigheten, att fågeln redan under F:s tidiga år var välbekant för
fadern och t. o. m. utrustad med sin särskilda lokalbenämning,
tyder på att den icke ens då var alldeles nykommen på platsen.
Kanske får man räkna med en inflyttning till Umeå lfs. redan
under 1830-talets senare hälft.
Till Umeå norra grannsocken Sävar kom staren långt senare.
Visserligen uppträdde där flockar redan i början på 1870-talet, men
häckning förekom (enl. f. Läroverksadj. O. Lundqvist) icke då och
ej heller på 80-talet. Då Slöjdlärare T. Eklöf 1890 bosatte sig i
Sävar, funnos där inga starar; emellertid utsattes holkar av honom
och en granne, vilka efter ett par år blevo bebodda. Sedan dess
har staren hållits där; omkring 1912 var den rätt vanlig; 1924
däremot funnos blott några enstaka par och 1925 kanske intet
(O. L—t). Katter och skator anses ha skulden.
Bygdeå har varit mera lockande för vår fågel. Där går en
gammal allé, »Präslallén», från landsvägen upp till prästgården, i
alla riktningar omgiven av vidsträckta odlade fält; den planterades
för ungefär 150 år sedan och bestod ursprungligen enbart av pil
{Salix fragilis X petitandra f. suhpentandra enl. S. Grapengiesser),
men de gamla träden ha till större delen gått ut och undan för
undan ersatts med björk, rönn och asp. Folkskolläraren A.
Westerlund, som hade sitt fädernehem i prästgården, berättar, att under
hans barndomstid, alltså i slutet av 1870-talet, flera av pilträden
voro ihåliga med öppna hål efter förmultnade grenar, och i dessa
präktiga naturliga tillhåll häckade då talrika starfamiljer. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
