Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
OTTO HOLM
f. d. Kyrkvaktaren L. O. Högberg, nu 8 i-årig, men med gott minne
för iakttagelser från yngre dagar, intygar från sin ungdomstid
detsamma. Han kom i början av 1860-talet som dräng till
prästgården och säger sig redan då ba iakttagit »dessa små svarta
vårfåglar», som tidigt kommo och satte sig i alléns pilar. Häckning
erinrar han sig åtminstone från 1865. Han iakttog tydligt, huru
de kröpo ut genom hälen i träden, huru de buro mat i näbben
till ungarne, och huru längre fram på sommaren hela familjer
kröpo ut och in. Inspektör P. O. Lundqvist har iakttagit
detsamma från början av 1880-talet och allt sedan dess. På
skolhuset togo de i bruk en del hål under takkransen, men fördrevos
därifrån av gråsparvarna under häftiga strider. Det är väl möjligt,
att starens historia i Bygdeå sträcker sig längre tillbaka än
Högbergs iakttagelser.
För uppgifter från Nysätra har jag att tacka Häradsdomaren
A. Andersson och Inspektor A. Leander. Enligt dem häckade
de första stararne i slutet av 1880-talet på gården Stenfors i där
utsatta holkar. Efter ett par år fördrevos de därifrån av sina
vanliga fiender, katter, skator och gråsparvar, och togo sin tillflykt till
andra platser inom socknen. I kyrkstaden iakttogos de första
gången i början av 1890-talet.
Vid den tiden blev staren häckfågel även i Lövånger. Dock
visade den sig där långt tidigare. Så har Professor A. G. Högbom
benäget meddelat, att han redan på 1870-talet sett (stora) flockar
på olika platser inom socknen, och detsamma intygas även för
årtiondets första hälft av andra äldre personer (Distriktslantmätare
M. Bergstedt, Löjtnant A. Bergstedt m. fl.), vilka emellertid
bestrida, att häckning då förekommit. Försök med starholkar på
kaptensbostället i Selet från 1876 eller 77 gåvo negativt resultat.
Icke heller från 1880-talet är någon bosättning säkert känd. En
uppgift, att starar häckat invid kyrkplatsen under årtiondets
senare del, spec. 1888, är osäker och synnerligen osannolik.
Fåglarne hade ej ens blivit sedda av sagesmannen, endast hörda, och
fågelintresserade personer, som bodde i platsens omedelbara närhet,
känna därom intet. Lantbruksingenjör C. Holm hade vid samma
tid starholkar utsatta å kyrkoherdebostället, men utan resultat.
Våren 1891 vistades Slöjdlärare Eklöf i Lövånger, och enligt
honom funnos då inga starar där. I byn Bodan uppträdde de
tidigast 1893, och det stämmer utmärkt med mina egna minnen
från trakten kring kyrkan. Sedan dess har staren förekommit
häckande i Lövånger, ehuru frekvensen där liksom på andra orter
varit växlande. Särdeles talrik var den 1924, och uppgives då ha
förekommit i massor.
I Skellefteå hade staren långt tidigare gjort sig hemmastadd.
Enligt upplysningar, som av gamla personer lämnats till Konsul
J. A. Hallberg, iakttogs staren där i början av 1870-talet, och
Tandläkare A. Ocklind minnes, att vid den tiden starar häckade
å Lantmätare J. O. Burmans gärd på Norrböle. Redan då sutto
gamla holkar i träden, och gubben B. talade med en viss
stolthet om att stararne med förkärlek sökte ’sig till hans gård, där de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
