Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 GUSTAF LUNDBERG
fortlöper successivt mot huvud och nospets. Å ett parti
motsvarande korsrävens kors dröjer det bruna, ehuru förtonat i
det vita något längre, och förändringarna i huvudets färg börja
först sedan kroppen till största delen fått sin vita färg.
Fällningen i den mån den med ögat kunde iakttagas omfattade
17 dagar (25 okt.—10 nov.), men den avsevärdaste
färgförändringen kan sägas ha ägt rum på en vecka, 1—7 nov.
Anmärkas bör, att vesslorna vistas instängda i större bur
med ståltrådsgaller, som står ute i fria luften, och att vädret
så gott som hela tiden varit blitt med ännu i dag den 16 nov.
ofrusen mark.
Smärre meddelanden.
Ringmärkt fiskgjuse återfunnen.
Herr Alf Swahn har från Vallentunasjön den 1 aug. 1925
till Riksmuseet insänt en vacker fiskgjuse, som bar Riksmuseets
ring 1661. Den hade ringmärkts av Greve Bengt Kalling den 2
juli 1923 i ett bo liggande nära Mocktjärn vid Garphytte
nationalpark. Sannolikt hade väl denna fågel sökt sig en ny boplats.
Greve Kalling har meddelat, att den gamla, varest den nu skjutna
uppfötts, ännu i år är upptagen av ett fiskgjuspar, sannolikt de gamla.
En återfunnen ringmärkt kråka.
Den 10 juli fann Hemmansägaren Otto Appelfeldt i
Västan-bäck, Brännland, en kråka på vägen mellan Brännland och Kassjö.
Den hade på något sätt förlorat en del pennor på den ena vingen
och därigenom fått sin flygförmåga nedsatt, så att den kunde
infångas. Det visade sig då, att den bar om ena tarsen Riksmuseets
ring 9841. Denna ring hade enligt vårt register satts om tarsen
på en kråkunge vid Berget, Dorotea kyrkoby, den 14 juni 1924 av
Jägmästare Paul Andersson. Denna kråka hade sålunda ej
återvänt till sin hemort, vilket dessa fåglar eljest vanligen göra, såsom
både våra egna och märkningar i andra länder visat pläga vara
fallet. Breddgraden är det ej så stor skillnad på — det kan vara
något omkring tre mil — men däremot ligger fyndorten omkring
18 mil öster om märkningsplatsen. Detta är ett ganska märkligt
förhållande, och det kan vara fråga om, huruvida denna kråka
flyttat och vid återvändandet kommit på villovägar eller om hon
blott strukit omkring utan att häcka, såsom i denna tidskrift flera
gånger framhållits ofta är fallet med dessa fåglar. Det senare
torde nog vara det sannolikaste. Lektor O. Holm, som vänligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
