Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
EINAR LÖNNBERG
sig i vattnet, omkommit och sedan genomsaltade av vågorna,
uppkastats på stranden, där de torkat.
För Sveriges del erinrade Lektor J. Erikson i samma
årgång därom, att redan C. A. Gosselman påpekat, att den
grön-fläckiga paddan lägger sina ägg i salt vatten vid Karlskrona
och att även larverna trivas där, varest dock vattnet är ännu
något saltare än vid Borgholm. Själv hade Erikson sett
grönfläckiga paddor samt stinkpaddor i en smal havsvik »strax
intill Stege» på Möen.
Under sådana omständigheter är det lättförklarligt, att
den grönfläckiga paddan kunnat spridas vattenvägen längs vår
ostkust. Den nordligaste hittills kända fyndorten, nämligen
Häradsskär i Östergötland, varest jag redan under min
skolpojkstid till min ej ringa glädje fann den, är just en sådan
plats, dit den näppeligen kan ha kommit annat än genom det
nutida havet. Denna lilla ö i yttersta havsbandet var
nämligen nedsänkt under det salta Littorinahavet, så att arten kan
omöjligen ha levat kvar där sedan Östersjöns föregående
söt-vattensperiod under Ancylustiden.
Ehuru sålunda vi redan här i landet hade exempel på, att
särskilt Bufo viridis tål saltvatten mera, än den allmänna
föreställningen om groddjurens känslighet i detta avseende ville
medgiva, gav detta ej något bevis för, huru hithörande djur i
allmänhet förhöllo sig. På grund därav beslöt jag förliden
sommar att företaga några direkta experiment för att söka
utröna en del olika grodarters känslighet för salthalt i det
dem omgivande vattnet. För att dessa skulle överensstämma
med de naturliga förhållandena och sålunda bidraga till att
kasta ljus över dessa djurs spridningsförmåga, nyttjades
härför havsvatten i olika utspädningsgrad med känd procent av
salthalt. Försöken påbörjades vid Kristinebergs zoologiska station,
men fortsattes sedan i Riksmuseet. En sammanfattning av
dessa försök lämnas i det följande:
Det första försöket gjordes med vanliga paddor, Bufo bufo,
en dag då havsvattnet höll en salthalt av 3,085 °<, d. v. s.
praktiskt taget 3 %. Härav gjordes nu olika blandningar i fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
