Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
EINAR LÖNNBERG
(kroppslängd 68 mm.) var ännu efter halvannan timme helt
pigg, fastän hon långa tider låg under vattnet, men efter 3 ’/a
timme var hon död. Den andra (kroppslängd 63 mm.) låg
också långa tider på kärlets botten helt under vattnet, men
hon var ännu efter två dygn, då hon togs upp, fullt pigg och
kry och lever ännu. Den tredje (kroppslängd 53 mm.) levde
med fullt liv ännu efter tre dygn, men på det fjärde var
hon död.
En groda med kroppslängd 68 mm. sattes i vatten med
1 Va % salthalt. Efter 2 Va timme syntes hon slö och gapade
något, men gjorde då och då några språng. Efter 3 Va timme
var hon död.
En stor groda med kroppslängd 74 mm. sattes i vatten
med 2 % salthalt. Hon förhöll sig ganska lugnt och andades
smackande ännu efter 3 ’/a timme, men efter 4 och en kvarts
timme var hon död. Hon hade dock levat längre än ett par
andra i lägre salthalt. Detta ådagalägger, att grodorna synas
vara individuellt olika känsliga för salthalt i vattnet, även
oberoende av storlek, ehuru i regel en stor groda torde vara
mindre känslig än en liten. Denna olikhet torde möjligen
delvis bero på, huru de bete sig. Om en groda blir orolig och
gapar nere under vattenytan, så att hon får i sig av det salta
vattnet, torde hon fortare duka under än de, som hålla sig
lugna.
En del av de paddor och vanliga grodor, men ej alla, som
dogo i salt vatten, visade hyperhämi och spända blodkärl på
vissa partier såsom i pubisregionen och bakbenen. Några
blodutgjutningar Cextravasat) sågos dock ej varken av
Professor Agduhr eller mig. På de flesta syntes f. ö. alls inga
yttre tecken och ej heller den nämnda hyperhämien.
Dessa enkla försök ha lämnat ganska lärorika resultat,
som ej så litet strida mot den gängse uppfattningen om
groddjurens stora känslighet för salthalt i vattnet. De visa, att
våra paddarter, Bu/o, mycket bra tåla 1 % salthalt och
detsamma gäller även om klockgroda (Bombinator),
akuschörs-groda (Alytes) och lövgroda (Hyla). Till och med vissa exemplar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
