Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄGRA IAKTTAGELSER RÖRANDE FÅGELLIVET VID SJÖN ROXEN 277
betesmarkerna mellan Svartåns utlopp och Sättunaviken. Deras
spel eller parningslek synes pågå från ankomsten i början eller
medio av maj till fram i juni. Under denna tid påträffas de ofta
å de huvudsakligen med Cardamine pratensis bevuxna, fastare
partierna i ängsmarkerna, där, även så sent som i medio av juni, flera
par gärna äro tillsammans. — I de beskrivningar över denna fågel,
jag hittills sett, finnes ingenting rörande hennes parningslek
omnämnt. Som sådan torde likväl de flygkonster hon utför under
häckningstiden få anses Den består däri, att någon av fåglarna
plötsligt lyfter och efter en snabb flygtur i vid cirkel över fältet
återvänder till utgångspunkten eller i dess närhet, där hon stannar
i luften och under hastigt vibrerande vingar utstöter ett läte,
förmodligen ett slags sång, som har någon likhet med backsvalans
gurglande ljud. Efter att ha flyttat sig något i luften upprepas
samma manöver, oftast flera gånger, varefter fågeln slutligen slår
ned på marken. Jag har ofta och med intresse iakttagit dessa
konster och därvid frapperats av den utomordentliga snabbhet och
flygskicklighet, som härvid kommer till synes.
Brushanen (Pavoncella ptcgnax) förekommer i relativt stort
antal här och häckar årligen på i huvudsak samma område som
föregående art. Lekplatserna äro även förlagda till de fastare
partierna i härvarande ängsmarker. En sådan lekplats var under våren
1921 belägen på endast c:a 50 meters avstånd från den starkt
trafikerade landsvägen mellan Linköping och Vreta Kloster och
observerades vid flera tillfällen, att de fåglar, som där voro
församlade, i regel 8—10 hanar, icke togo ringaste notis om förbifarande
skjutsar och bilar. Vid starkt buller fälldes visserligen
halskragarna något och en mera upprätt ställning intogs, men endast för
en kort stund. Under sistlidna vår iakttogos den 24 maj ett 40-tal
brushanar av båda könen uppdelade i 2—3 flockar, men någon lek
observerades ej, troligen tack vare den kalla och blåsiga väderlek,
som då rådde. Nykläckta ungar iakttagna den 14 juni.
Storspoven (Numenius arquatus) förekommer allmänt över
så gott som hela området. Sammanlagt torde minst ett 50-tal par
häcka, varför denna spovkoloni utan överdrift bör kunna betecknas
som en av landets största. Visserligen ha genom förutnämnda
odlingsarbeten 3 — 4 par blivit undanträngda, men genom svårigheten
att odla de närmare sjön liggande stora sankmarkerna är det
troligt, att han ännu lång tid framåt skall finna trevnad och lämpliga
häckningsplatser här. — Enligt mina observationer vid storspovens
bo lägger honan ägg endast varannan dag, icke varje, som
flertalet andra fåglar, och vidare ruvas äggen under 26 dygn. Bo
med ägg anträffade den 12, 14, 15 och 21 maj.
Drillsnäppan (Tringoides hypoleucus) förekommer med 2 par
och har funnits häckande på Risholmen den 25 maj och Djurön
den r juni.
Rödbent snäppa (Totanus totanus) anträffas i spridda
exemplar utmed stranden under såväl vår som sommar men häckar ej.
Grönbent snäppa (Totanus glareola) träffas ävenledes ofta
på området, dock icke häckande. Hennes vanliga häckningsplatser,
skogskärr och -mossar, saknas ju även här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
