Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEM
<!7
Ett rykte om en levande flygödla.
En av mina pojkar, som för tillfället vistas i Norra Rhodesia,
har fäst min uppmärksamhet på följande arbete av Frank H.
Melland B. A. (Oxon): In Witch bound Africa. London. Seely.
Service. 196 Shaftesbury Avenue. 1923. 316 sidor.
I denna skildring ägnas ett litet kapitel på 6 sidor åt en
redogörelse för ett mycket farligt djur, som heter Kongamato och
uppehåller sig i en sumpmark, Jiundu, i nordvästligaste hörnet av
Nordrhodesia.
Sedan författaren hört en del berättelser om djuret, frågade
han: »Vad är Kongomato?» Svaret blev: »En fågel». »Vad för
slags fågel?» »Ja, det är inte någon riktig fågel, den är mera lik
en ödla med hinnartade vingar som en läderlapp.» Författaren
återgiver detta ordagrant och hade vid tillfället i fråga icke en
tanke på att efterforska något förhistoriskt djur, utan uppgiften kom
alldeles oväntat. Vidare meddelas, att vingbredden var 4—7 fot.
Man ansåg också, att det saknade fjädrar och var naket samt hade
tänder i näbben. Då författaren senare visade dem ett par böcker,
som innehöllo avbildningar av flygödlor, kunde de genast utan
tvekan utvälja dessa bilder och identifiera dem med Kongamato.
Infödingarna äro övertygade, att djuret ännu existerar, och
författaren tyckes icke ställa sig helt avvisande gentemot tanken, att
djuret kan hava levat åtminstone ganska nyligen och vara bevarat
i traditionen.
Kongamato är mycket illasinnad och farlig, men på ett sätt,
som är fullständigt främmande för en flygödla.
Mytiska varelser ha ofta någon egenskap, genom vilken de
kunna undandraga sig direkt iakttagelse, t. ex. osynlighet.
Kongamato är visserligen icke osynlig, men får man se den på nära håll,
sä omkommer man genast.
Själv synes jag i detta avseende utgöra ett undantag, ty jag
har sett Kongamato den 18 sept, 1923 i Berlin, i Museum für
Naturkunde, ty där befinna sig de fiygödleben, som äro anträffade
vid tyskarnes storartade utgrävningar vid Tendaguru i forna tyska
Ostafrika.
Dessa utgrävningar pågingo i flera år strax före världskriget.
Ett antal tyska paleontologer använde härvid en svart arbetsstyrka,
som åtminstone tidtals uppgick till 400 man. Vid Tendagaru
uppkom en by, i vilken arbetarna bosatte sig med hustru och barn.
Säkerligen ha de tyska vetenskapsmännen och deras arbetare vid
de talrika arbetsplatserna kommit i beröring med tusentals svarta.
Somliga av tyskarnas svarta arbetarbasar kunde medelst teckningar
rapportera, vad de på en rekognosceringstur sett för ben, och det
finnes även en rekonstruktion av ett Dinosaurieskelett, utförd av
svart hand. Efter kriget ha engelsmän fortsatt utgrävningarna.
Som infödingarna, isynnerhet sedan en boskapspäst rasat även
bland de vilda djuren, äro vana att tillskriva skelettdelar, som de
finna, nutida djur, som de också ofta kunna identifiera, är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
