Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Hälsinglands fågelfauna.
Av
Bo Witt-Strömer.
Den första beskrivningen över Hälsinglands fåglar torde
otvivelaktigt vara av prosten Ol. Joh. Broman, skriven i början av 17
ootalet. Den utgör en del av hans stora arbete över Hälsingland,
Glysisvallur, vilket är under utgivning av Gästrike-Hälsinge Nation.
I detta sitt verk ägnar Broman icke mindre än 196 sidor åt
fåglarna i provinsen under titeln »Guds Almackts-Spegel och Rika
Fatebur uti Hälsinge-Luften». Arbetet vimlar emellertid
beträffande fåglarna av uppenbara misstag och rena fantasier. Arid
beskrivningen av svalan t. ex. vidhåller Broman den på hans tid
gängse tron att svalorna ligga i vintersömn, inbäddade i sjöbott
narnas dy, och han påstår sig själv hava sett huru de »strax efter
Bartholomaei dag sänkt sig neder åt botnen utföre Säärstrån och
andra watnörter». Då han den 15—17 sept. 1710 fick se en del
svalor utanför Hudiksvall blev han mycket förvånad och trodde det
vara »skadeliga Dunster» eller »giftiga ånger», som uppdrivit dem
ur gyttjan. Han .torde icke, såsom en hans kritiker antager, hava
förväxlat svalan med strömstaren, ty den senare arten beskriver han
under namnet »Isfågeln».
Beträffande göken förnekar Broman riktigheten av Aristoteles
m. fi. av de »gamle», att denna fågel lägger sina ägg i andra
fåglars bon. Han påstår sig nämligen själv hava funnit bon, i vilka
gökhonan legat ruvande på sina grönaktiga ägg.
Vidare lämnar B. en uppgift om tordmulens förekomst på
holmen Gran i Gnarps socken, som han själv en gång besökte, då
holmen stod under uppsikt av hans broder Jonas. Han omtalar,
att »Twärr- eller Torr Mulor» förekommo endast på denna holme,
men funnos här »ganska ömnigt, skacketals» samt att 2— 3 tunnor
ägg kunde uppletas på en enda dag. Denna upplysning är ju av
stort intresse och torde väl få anses riktig åtminstone beträffande
förekomsten, enär fågeln i fråga ännu häckar på holmen. Men man
blir tveksam angående Bromans ornitologiska kunskaper, då han
fortsätter sin berättelse om tordmulen sålunda: »men ther utinan
skiljas the ifrån Grisslor, at the Wärpa flera ägg än 2; näml. 5.6
st. uti kullen, in emot midsommaren; och intet under stenar såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
