Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I 8 BO WITT-STRÖMER
häckande par. Redaktör E. Bergström meddelar, att en del av
kolonien synes ha företagit en utflyttning från kyrktornet i det att
enstaka bon anträffats i närbelägna bondgårdar. Samma sagesman
upplyser, att kajorna flytta från Tuna under kallaste årstiden, men
återkomma mycket tidigt. Allmogen i Tuna berättar, att då
ärkebiskop Söderbloms fader var tjänstgörande präst i Bjuråker, kommo
kajor ditflyttande, men försvunno därifrån, då han fick transport
till Tuna. De hade, enligt folktron, varit i Bjuråker för att hämta
Söderblom. Numera häckar icke kajan i Bjuråker.
I Tuna kyrktorn höllo kajor till redan under prosten Bromans
tid. Broman skriver nämligen, att kajan, »när marken av sniö är
öfvertäckter, hiälpa the sig fram med kalk och leer, eller annat
fnask, smolk, som in uti gröperne af stenmurar kan finnas,
warandes märckwärdigt jag finna månde up i Tuna Sockns kyrketorn
1727, näml. ena Kaja död sittiande med näfwet hackat in uti
kalkbandet, och hela kroppen nästan petrificerad, undantagande
flädrarna ».
5. Nucifraga caryocatactes. Nötkråkan. Mycket sällsynt;
uppträder sporadiskt som strykfågel. Ett exemplar, som ännu finnes
förvarat i Hudiksvalls läroverk, är skjutet vid Mössön i Njutånger
socken år 1885. Godsägare A.Liljedahl iakttog ett exemplar i
slutet av juli månad något år i början av r900-talet. Ett tredje
exemplar sköts hösten 1920 vid Stavsätravallen inom Järvsö socken.
6. Pica pica. Skatan. Allmän överallt inom hela provinsen i
kulturtrakter samt även vid enstaka gårdar. Hon visar sig även
då och då vid fisklägena i yttersta skärgården och har sålunda
t. ex. iakttagits några gånger på Agon, men häckar icke därstädes.
Fulltalig kull har påträffats den 24 april, nämligen åren 1921
och 1927.
7. Garrulus glandarius. Nötskrikan. Förekommer här och
där inom hela provinsen och synes mest hålla till invid bebyggda
trakter, där hon i de flesta fall stannar hela året om. Hon är
något talrikare i kustsocknarne än för övrigt, antagligen beroende
på att hon där finner lämpligare lokaler för sin trevnad och sitt
uppehälle. I trakter, där pilgrimsfalken finnes, synes denna hava
utrotat nötskrikan helt och hållet inom sitt jaktområde. Så synes
förhållandet vara t. ex. omkring sjön Ranungen i Ljusdals socken.
Trakten där är synnerligen passande för nötskrikan, och hon
förekom också talrikt. Emellertid tog ett pilgrimsfalkpar år 1924 sin
boplats i det för ändamålet synnerligen lämpliga Ranungsberget.
Falkparet fortfar att häcka därstädes, men nötskrikorna hava nu
totalt försvunnit. Rester av skrikor hava påträffats, såväl i falkboet
som å hyllorna i berget och sannolikt är, att falkarna hava
nötskrikans försvinnande från trakten på sitt samvete.
Zetterstedt anmärker, att han under sin resa år 1832
påträffat bon av nötskrika utanför Hudiksvall.
8. Cractes infamtus. Lavskrikan. Förekommer tämligen spar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
