Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM HÄLSINGLANDS FAGELFAUNA
117
sedan en högst ovanlig syn att vintertid se någon kråka. Prosten
Broman omnämner även, att inga kråkor finnas vintertid i N.
Hälsingland. Wiström meddelar däremot, att under blida vintrar några
individer brukade kvarstanna vid Hudiksvall. Emellertid flyttar
största delen av i Hälsingland hemmahörande kråkor under oktober
eller början av november månader från hemtrakten. Genom med
Riksmuseums aluminiumringar företagna märkningar har det
konstaterats, att en del kråkor flytta ur landet. Sålunda ringmärktes
en unge i boet den 22 maj 1921 i Ljusdal, vilket exemplar sköts
den 27 mars 1923 vid norra ändan av Vänern, troligen, på grund
av vad här nedan säges, på återresa till födelsebygden efter
övervintring utomlands sistnämnda år. En annan kråkunge märktes,
likaledes i Ljusdal, den 12 juni 1924 och blev påföljande år den
21 mars skjuten i Danmark vid Holsterbro. Dessa ringmärkningar
hava omnämnts i »Fauna och Flora» och med anledning av
fynden meddelar professor Einar Lönnberg, att det synes antagligt
att kråkorna övervintrat t. ex. i England oeh vid återkomsten
därifrån följt Göta älvs dalgång uppföre samt sedan fortsatt längs
Vänerns västra sida för att så småningom längs samma sjös norra
sida och vidare genom södra Dalarna återvända till sitt
ursprungliga hemvist.
2. Corvus frugilegus. Råkan. Ej häckfågel. Varje vår brukar
man bland de anländande kråksvarroarna kunna få se ett eller
annat exemplar av denna fågel. Mera sällan synes den deltaga i
kråkornas höstflyttningar. Emellertid har det tvenne gånger
inträffat, att jag iakttagit råkan åtminstone på sensommaren, nämligen
åren 1921 och 1922, båda gångerna i Ljusdals socken och båda
åren någon av de sista dagarna av augusti månad. Wiström
uppger att 6—7 st. råkor övervintrade i Hudiksvall vintern 1875—76
och han meddelar även, att ett ex. blev skjutet den 29 maj 1882
vid Main utanför Hudiksvall.
3. Corvus corax. Korpen. Mycket sällsynt. Någon gång
iakttagen som strykfågel. Vintern 1925 — 26 fångades tvenne exemplar
i sax, det ena i Bjuråker och det andra i Hassela socken.
Säkerligen häckar icke korpen inom landskapet.
4. Coloeus monedula. Kajan. Häckar på flera ställen i
kustsocknarna, huvudsakligen i därtill lämpliga kyrktorn. Sålunda häcka
flera par kajor i Enångers, Trönö, Tuna och Harmångers kyrkor
samt inom Hudiksvalls stad. Ett par häckade år 1927 vid
Segerstad och Godsägare A. Liljedahl meddelar, att tvenne par häckade
omkring år 1910 i Arbrå kyrka. Däremot har jag icke iakttagit
kajan häckande inom Hassela, Bergsjö eller Jättendals socknar. I
de mellersta delarna av landskapet får man nästan årligen under
vårmånaderna se kajor stryka omkring, men de ha dock icke
anträffats häckande därstädes. Den största kajkolonien förekommer
för närvarande i Tuna kyrktorn utanför Hudiksvall. Vid mitt
besök därstädes år 1926 uppskattade jag samhället till ett 20-tal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
