Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM HASSELMUSENS FIENDER
153
säkert. Andra fiender har hasselmusen sannolikt i vesslorna,
som ju framför allt jaga nattetid. Under den ljusaste
sommaren är natten för övrigt så kort, att hasselmössen säkert
måste röra sig även under skymning, varvid de givetvis kunna
falla offer för t. ex. nötskrikan, s=åm ej är någon kostföraktare
och i vars matsedel vid tiden fört ungarnes uppfödande både
smågnagare och fågelungar bruk% ingå. Jfr vidare min
uppgift 1926 om hasselmusungar, som framkommo (sid. 21) eller
voro ute (sid. 22—23) på dagen. För övrigt synes det mig
alldeles klart, att hasselmusen har sina mer eller mindre givna
fiender, utan vilkas mellankomst dten snart skulle överflöda1 —
åtminstone tidvis, tills någon epidemi bröte in.
Med det ovan sagda vill jag ej motsäga Blomqvists
uttalande om människans farlighet för artens bestånd, helst som
jag haft tillfälle att erfara vad röjning av hagmark har att
betyda. Men att någon skulle ställa sig »ytterst reserverad»
för det av mig använda sättet att uppbåda tidningspressen,
det finner jag knappast sakligt motiverat. Hade arten varit en
sällsynthet, hade knappast en sådan hänvändelse haft någon
nämnvärd påföljd2, och när nu en del material erhölls, berodde
detta, enligt min mening, helt enkelt på, att arten vid tiden
för undersökningarne var »rätt allmän vid Alingsås och i
trakten däromkring» (sid. 31 i min uppsats).
Det är anmärkningsvärt att några skolpojkars intresse
för och goda kännedom om hasselmusens förekomst omkring
Alingsås i början av 1890-talet efterföljdes av en praktiskt
taget fullständig obekantskap med arten från skolungdomens
och lärarnes sida. Sålunda kände 1923 ingen vid Statens
samskola i Alingsås mig veterligen något om djurets förekomst i
1 Med 2 kullar, juli och sept , (om intill 6 ungar i varje) för äldre
honor och i kull, sept., (om kanske i regel 2 ungar) för unga honor födda i
juli kan i pars avkomma beräknas i gynnsamma fall till minst 8—io djur
pr år. I detta sammanhang erinras om att honan äger 8 spenar, vilket
förhållande pekar på förekomsten av jämförelsevis stora kullar.
2 Ett liknande försök 1926 i Östergötland, där arten i fråga är träffad
blott en gång med säkerhet, gav inga som helst resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
