Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
IVAR ARWIDSSON
föga eller ej alls rädd om sina öron trots mycket ivriga försök
att tränga ut ur sitt tillfälliga fängelse. Men även om ett
ensamt, ostört djur sålunda ej synes ha något större behov av
att kunna »reva» de långa öronen, synes det ej uteslutet, att
det under sammanlevnad i
kolonier — även sommartid — kan ha
nytta av att skydda öronen från låt
vara mer eller mindre ofrivilliga
angrepp från kamraters sida. För
ytterligare rön vore det sannolikt
av ej ringa värde att ha tillgång
till några exemplar samtidigt. Den,
som till äventyrs får tillfälle
härtill, bör ej försumma att utföra
experiment i antydd riktning.
Vid ovannämnda försök med
den urholkade stammen förvånade
Fig. 2. djuret med sin förmåga att snabbt
röra sig bakåt i gången, som
var så trång, att djuret ej kunde vända sig. För att
åstadkomma denna förflyttning bakåt sträckte fladdermusen ut en fot
i sänder, fick fast tag med någon klo och drog så kroppen
hastigt tillbaka. Detta sätt att röra sig bakåt försiggick
förvånansvärt jämnt och säkert.
Planschens nedre bilder visa några andra öronställningar;
bl. a. märkes djurets förmåga att blott veckla ut ett öra i
taget. Samma bild visar huru djuret hänger i den ena fotens
klor, samtidigt som den andra foten blott stöder intill
underlaget.
Till sist en bild av det sovande djuret från ryggsidan
(textfig. 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
