Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
E. L.
Sydafrika och Angola. Den har sålunda träffats häckande
bl. a. i Transvaal och Kapkolonien. (I västra Nordamerika
från södra British Columbia till Texas finnes en närstående
geografisk ras av svarthalsad dopping.) I Sverige hade ända
till början av detta århundrade den svarthalsade doppingen
blott visat sig tillfälligtvis och i ett fåtal exemplar. (I Norge
tyckas blott två exemplar ha ertappats.) 1919 syntes det
emellertid, som om den skulle ha gjort en större invasion
hit. Då visade sig nämligen, såsom förut omtalats i denna
tidskrift, en flock i Blekinge skärgård, och i Vartofta-sjön i
Västergötland ävenledes en flock. Några exemplar ur dessa
flockar blevo skjutna, men sedan hördes ej något vidare om
dem. Ett par år senare eller 1921 den 10 maj fastnade en
svarthalsad dopping i en ryssja i Tåkern och blev
tillvaratagen och skänkt till Riksmuseet av Herr K. Fredriksson.
Även detta exemplar troddes vara en tillfällig gäst på
villovägar. Emellertid upptäcktes, man kan säga rätt oväntat, av
Hrr A. Bergengren och P. O. Svanberg våren 1927, att den
svarthalsade doppingen »i stort antal» häckade i Krankesjön
i. Skåne (se härom denna tidskr. 1927, sid. 145—149).
Förliden sommar hade jag även själv det stora nöjet att i nämnda
sjön se denna vackra fågel. Den häckade, så vitt jag såg, i
två kolonier, och i den ena av dessa var det kanske omkring
20 par. De flesta hade kläckt och man såg vanligen tre
ungar på ryggen av mödrarne, då dessa senare summo omkring
ute på det öppna vattnet. Sålunda var nu denna fågel säkert
en medlem av vår fauna. När kom den in på allvar första
gången? Ja, det är naturligtvis ej lätt att säga, men det
synes ej osannolikt, att det var medlemmar av 1919 års
invasion, som funnit Krankesjön passande till bostad. Där var
ju redan förut ett rikt fågelliv och sådant lockar allt flera till
platsen. Att en nyinvandrande fågel med jämförelsevis sydlig
utbredning skulle i första rummet slå sig ned i Skåne var ju
självklart, och jag väntade knappast, att åtminstone på en tid
ännu få höra talas om några flera fynd på andra platser. 1
sistlidna augusti månad erhöll jag emellertid ett brev från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
