Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
OTTO CYRÉN
Sandödlan uppvisar kanske långt flera och vanligare
variationer i plåtbeklädnaden än skogsödlan, såsom figurerna 4 och
5 visa. Den normala »trehörningen» kan förändras på så
sätt, att den undre tygelplåten skjuter uppåt och ställer den
övre tygelplåten över den bakre näsplåten (se fig. 4). Detta
är den typiska ställningen hos den sydeuropeiska
smaragdödlan (Lacerta virldls Laur.). Vidare kunna dessa tygelplåtar
smälta samman till en enda och förminskas så, att djuret
endast uppvisar 2 bakre näsplåtar och ingen tygelplåt (se
fig. 5). Dessa anomalier äro tämligen sällsynta i norden, men
förekomma dock på svenska exemplar, och bliva ytterst
vanliga i sydöstra Europa. Sandödlan utan tygelplåt har således
en gång beskrivits som en särskild art: L. paradoxa Bedr.
Vi se, att mellan den i fig. 3 avbildade skogsödlan och den i
fig. 4 avbildade sandödlan icke förekommer någon större
skillnad.
Om vi så gå till nästa olikhet: plåtarna på utsidan av
hjässplatarna (se. parietalia), så vill jag genast framhålla, att
denna karaktär är osäkrare än den föregående. Sandödlan
har vanligtvis 2 stora, mera sällan 3 dylika plåtar (se.
supra-temporalia), skogsödlan har i allmänhet 3, men
understundom endast 2 dylika, dock äro de mindre, d. v. s. smalare än
hos sandödlan. Deras antal utgör icke någon tillförlitlig
karaktär, viktigare är det förhållandet, att hos skogsödlan gränsa
dessa plåtar till en nedanför stående, mycket större
öron-plåt (se. tympanale), varemot de hos sandödlan gränsa till en
öronplåt, vanligen mindre än de själva (se fig. 1 och 2, b).
Det finns en annan olikhet, som så vitt jag kunnat se är
konstant, nämligen mellannäsplåtens (se. internasale) bredd.
Hos sandödlan är denna plåt sällan lika bred, vanligtvis
märkbart smalare än avståndet mellan näsborrarna, hos
skogs-ödlan tydligt bredare än detta avstånd (se fig. 1 och 2, a).
Hos sandödlan kan längs ryggens mitt tydligt urskiljas
ett band mycket smala, starkt kölade fjäll. Detta band har
ungefär samma bredd som en av hjässplatarna och är skarpt
markerat gent emot de bredare, nästan runda sidofjällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
