- Project Runeberg -  Fauna och flora / Tjugotredje årgången. 1928 /
262

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2Ö2

EINAR LÖNNBERG

han dock intet direkt om förekomsten i Sverige, utan
hänvisar blott till Fauna Svecica »87», d. v. s. just det nummer,
under vilket vi finner den såsom den ovan omtalade »Anas»
etc. I andra upplagan av Fauna Svecica (1761) kallas
skedstorken, antagligen på grund av ett skrivfel Platelea, och vi
se där också ordagrant samma uppgifter om dess förekomst
i Västerbotten och Lappland. Detta är ju ganska egendomligt,
då vi ända till i år ej haft reda på, att någon skedstork skulle
ha påträffats inom Sveriges gränser. Man har undrat
häröver, och Sven Nilsson omtalar, att då han skrev sina första
ornithologiska arbeten, så visades honom i Thunbergs och
Paykulls samlingar exemplar av skedstork, »som sades hava
kommit från sistnämnda trakter» (d. v. s. Västerbotten och
Lappland). Sven Nilsson säger dock i sin Fauna, att han ej
tror härpå, emedan han ofta erfarit osäkerheten av
lokaluppgifter i dessa samlingar.1 Då uppställer sig naturligtvis den
frågan: vilken orsak hade Linné att lämna en sådan
lokaluppgift? Den frågan löses i viss mån, om man studerar
Linnés förstlingsarbete på det ornithologiska området:
»Me-thodus Avium Sveticarum-i, som han utarbetade 1731 (tryckt
efter Linnés manuskript 1907). Här finnes nämligen redan
skedstorken och i riktigare sällskap än 1746, nämligen med
storkar och hägrar. Visserligen var det där nyttjade namnet
»Pelecanus» oriktigt, men diagnosen »Rostrum planum apice
in circularem figuram dilatato» (Näbben platt med spetsen
vidgad till en rundad skapnad) visar, att Linné härmed
avsåg skedstorken, och de citerade synonymerna klarlägga
detsamma. Här finner man även uppgiften: »Worm: ex Lapponia
semeh. Detta betyder, att Worm2 en gång fått den från
Lappland. Om vi nu söka följa denna fingervisning, så gäller

1 En i senare arbeten förekommande och upprepad uppgift, att det i
det Grillska museet vid Söderfors skulle ha funnits en skedstork, som
föregivits vara från Sverige, är så tillvida oriktig, som Dr Lindroth i sin
katalog över denna samling uttryckligen säger: »Obs. från London.», d. v. s.
inköpt i London.

2 Olaus Worm, dansk läkare, som sammanbragte en för den tiden
synnerligen omfattande samling av varjehanda naturalier. Han ämnade
beskriva dessa, men hann ej bliva färdig därmed före sin 1654 timade död.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:23:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1928/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free