Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
EINAR LÖNNBERG
annan föga avvikande ras, som förekommer på lämpliga ställen
ända till Japan.
I mellersta Europa är skedstorken endast en vandrande
gäst. I Böhmen uppträder den jämförelsevis ofta, i synnerhet
förr. I kontinentens nordöstra delar är den mycket mera
sällsynt. Tischler nämner den för Ostpreussen, men de flesta
fynden ligga synbarligen rätt långt tillbaka i tiden. Däremot
upptager Loudon den alls ej för de Baltiska länderna, och i
norra Ryssland måste det vara ytterst sällsynt, att någon
visar sig, ehury Meves omtalar, att en gång fyra stycken
förirrat sig ända till Arkangelsk. Från Finland omtalas ett par
fynd. För fynden i Norge redogör Collett. Det äldsta kända
var vid Stavanger 1832, det nästa fyra år senare vid
Tunsberg. Det tredje exemplaret kom flygande från nordväst
utifrån havet till Lister i aug. 1855. Den 7 okt. uppträdde en
flock på ej mindre än 11 skedstorkar på Listerlandet, och 5
av dem skötos i ett skott och därefter ytterligare två. Dessa
voro alla ungfåglar utom en. Den 31 okt. 1901 fick Bergens
museum en skedstork från Rognevåg. Det förefaller mest
troligt, att dessa i Norge påträffade skedstorkar härstammade
från Holland att döma efter de platser i sydväst, varest de
visade sig. I Danmark torde, så vitt man vet, under förra
århundradet och till nutiden omkring ett dussin skedstorkar
lia skjutits på olika ställen av landet. Mot slutet av
1800-talet lära skedstorkar dock årligen ha visat sig vid
Ringkjö-bing fjord och även gjort försök att häcka därstädes, i det
att man sommaren 1900 lär ha funnit tvenne bon med ägg,
Sannolikt ha även dessa skedstorkar kommit från Holland.
Utom Worms exemplar har på senare tid ännu ett träffats på
Färöarne.
Sedan det ovan visats, att Linnés uppgift om
skedstorkens förekomst även som tillfällig gäst i Lappland och
Västerbotten måste anses bero på ett misstag och något senare
fynd av denna fågel veterligen ej gjorts inom våra
landamären, är det rätt egendomligt, att ungefär 200 år efter, sedan
han skrev sin första uppgift härom, skedstorkar träffats just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
