Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
E. L.
Torne träsk och därefter fara västerut till norska kusten.
Munsterhjelm har även i denna tidskrift 1916 efter
iakttagelser av dykändernas sträck om våren i Turtola- och
Kolari-områdena i Finland tyckt sig finna, att knipan synes komma
dit så väl söder- som norrifrån, men övriga dykänder
mestadels från norr och väster, d. v. s. från norska kusten. Jag
har redan vid föregående tillfällen påpekat betydelsen av dessa
olika fakta, vilka alla lämna bidrag till bevisandet av samma
sak, nämligen att den stam av dessa fåglar, som nu bebor
nordligaste Sverige, en gång invandrat till det nuvarande
häckningsområdet från norska sidan och ännu begagna sin gamla
invandringsväg såsom flyttningsväg om hösten. Sin ursprungliga
orsak har detta förhållande däri, att vid tiden för inlandsisens
avsmältning området längs den nuvarande norska kusten mycket
tidigare blev bart och isfritt än det nuvarande norrländska
låglandet. Isdelaren låg ej heller vid den nuvarande vattendelaren
utan långt öster om den. De kvarliggande ismassorna i öster
uppdämde då de mycket omtalade »isdämda sjöarne» mellan sig
och den väster om ismassivet liggande fjällkedjan. Dessa
sjöar hade sitt utlopp mot väster och mottogo naturligtvis
också därifrån det nyinvandrande djurlivet, i den mån detta
kunde finna tillvaron möjlig. De fåglar, som kunde trivas
där, kommo då också, och deras avkomlingar stannade kvar i
de vatten, som återstodo, sedan de isdämda sjöarne dränerats
bort. Under generation efter generation ha de sedan följt
samma vägar.
Kråka, Corvus cornix, återfunnen i Jutland.
Herr Blikkenslager H. Kistner har vänligen meddelat i
brev, att han den 11 nov. 1928 sköt en kråka vid Kristrup,
nära Randers, Jutland, vilken hade Riksmuseets ring B. 10.
Denna kråka hade ringmärkts av Hr Bo Witt Strömer vid
Ljusdal den 1 juni 1928. Densamma hade sitt ej
oväsentliga intresse däri, att hon med ytterligare en fyndort
markerade den kråkornas väg, som föregående ringmärkningsfynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
