Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ZOOLOGISKA NOTISER FRÅN EN RESA I PITE LAPPMARK 57
hanne (Circus cyaneus) jaga därute. I ett videsnår satt en
sävsparvhanne och sjöng och runt omkring syntes gulärlor
och ängspiplärkor. En piplärka satte sig på en
gärdesgårdsstör strax intill. Jag betraktade henne genom kikaren ett tag.
Det var en rödstrupig piplärka {Anthus cervinus), som här
gjort ett uppehåll under flyttningen mot nordligare nejder. Några
myrsnäppor foro i stora, snabba svängar drillande över myren.
Plötsligt hördes det underligaste av alla fågelläten, jag hört i
naturen. Det var den halvenkla beckasinens »galopperande».
Lätet har träffande liknats vid det, som uppkommer, då en
häst galopperar över en bro. För ett par år sedan gjorde
min vän hr ERIK ROSENBERG mig uppmärksam på den
halvenkles egendomliga spel, varefter jag haft turen att höra det
några gånger i Skåne under vårflyttningen. Då detta spel
förtjänar komma till mera allmän kännedom bland våra
naturvänner, citerar jag något av vad Rosenberg skriver härom i
»Nerikes Allehanda» d. 17 dec. 1926. Iakttagelserna härstamma
från Kvismaren i Närke. Rosenberg berättar från en utflykt
bl. a. följande: »Då kom det smattrande ljudet rakt över
huvudet på mig. En galopperande häst. En trollhäst var det,
som jagade fram genom luften, osynlig för ett mänskligt öga.
Klapp app-app klapp app-app Klapp app-app klapp app-
äpp äpp äpp
app Klapp app-app Klapp app-app Smattret varade i
äpp äpp äpp.
10 sekunder och upphörde plötsligt. Jag lyssnade andlöst.
En sisande sång så svag, att tanken fördes på ljudet från
bristande såpbubblor, i melodien nästan som kungsfågelns
kvitter, avlöste smattret uppe i luften. Cirillisi-cirillisi-cirillisi-
cirillisi-cirillisi. — Så var det tyst, endast ett par starka
susningar röjde, att fågeln fanns kvar i luften. Men strax
började smattret rulla igen, nu ett stycke längre bort.» »Jag låg
och lyssnade på dem i timtal. Månen stod högt på himlen
och nejden badade i ljus. Men hur jag än ansträngde mina
ögon, var det omöjligt att få syn på spökryttarna. Så
småningom fick jag emellertid klart för mig, att fågeln steg snett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
