Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre meddelanden.
»Vårt kråkpar.»
Kråkan åtnjuter ej stort anseende här i världen. Man skyller
henne för mord, tjuveri och allt ont.
Emellertid kan kråkan göra vissa tjänster, dem människan
sen-terar; och då vi från våra fönster en gång sågo en kråka slå ned
på en levande mus och flyga bort med denna i näbbet, vann hon
min hustrus eviga vänskap.
Denna tog sig bl. a. uttryck däri, att kråkan och hennes make
fingo taga hand om en del gamla torra brödkanter, vilka eljest
skulle gått i köksavfallet och transporterats bort.
Detta medförde i sin ordning tydligen, att kråkparet ansågo
vår gård som ett »gott matställe», som de ville behålla för egen
räkning. De körde därför bort alla andra kråkor, som nosade dit.
Effekten har blivit den, att vi blivit befriade från ett ohejdat
oväsen, som under de första åren i denna bostad väckte oss i
dagbräckningen och f. ö. besvärade oss även eljest. Tama i egentlig
mening hava kråkorna visserligen icke blivit och våga sig ej —
såsom ekorrar, talgoxar (och andra mesar) — gripa något på
fönsterblecken, men de hava dock lärt sig begripa, att en fönsterhake
icke är hanen på ett gevär, varför de ock kunna sitta stilla på en
tallgren utanför fönstret, fastän detta öppnas i deras åsyn. De
anse sig emellertid tydligen höra till gården och bidraga på sätt
som ovan berättats till trevnaden på densamma. K. Sn.
Tofslärka. Galerida cristata L., övervintrande i Jämtland.
Enligt benäget meddelande av Överfältveterinär J. O.
Hederstedt iakttog han en tofslärka på artilleriets kasärngård i
Östersund den ii febr. 1929. Det var då — 270 C. Tofslärkan sades
ha varit sedd där flera gånger förut.
En svart rödstjärt, Phoenicurus ochrurus gibraltariensis,
visade sig vid sockerbruket i Hälsingborg, enligt meddelande från
Herr Stig Linder den 10 april. Det var en prydlig gammal hane.
Meddelaren framhåller, att det ådagalägger denna arts härdighet,
men att detta var den hittills tidigaste observationen av den.
Sädesärla, stenskvätta m. fl. hade då ännu ej kommit på grund av den
kalla och blåsiga våren. Större strandpiparen, Charadrius hiaticula,
visade sig i samma trakt först den 9 april, vilket är omkring 3
veckor senare än dess vanliga ankomsttid där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
