Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TQ2 SMÄRRE MEDDELANDEN
rätt vidlyftigt omkring. På grund härav blevo de ovannämnda ej
matade, vilket var förhållandet med gräsänder, som fingo säd och
majs, men ovanför kraftstationen, dit märkvärdigt nog svanarne ej
funno vägen. Den 2 mars syntes blott en svan kvar. Den låg på
iskanten och var så svag, att ett par småpojkar togo den hem.
Den ville ej äta, och då den senare omhändertogs av äldre
personer, var den så kraftlös, att den ej kunde svälja i munnen
instoppad gröt. Jag såg den dagen efteråt; den låg då och kunde
ej resa sig. Den fräste litet, då den ströks på halsen, och då jag
lyfte den för att se, om fötterna voro frusna, kunde den ej stå
utan sjönk ned, så snart den släpptes. Försök att tvångsmata den
misslyckades alltjämt, och den 4 mars var den död. — Den andra
svanen sågs ett par dagar senare vid Hofmanstorp, 5 km. högre
upp i ån, och den kunde då flyga.
Sedan den döda svanen uppskickats till Riksmuseet, vägdes
den där omedelbart och dess vikt var 5,230 gr. Härmed må
jämföras, att två gamla sångsvanhanar, som skjutits vid Ottenby i
nov. månad på den tid, då svanjakt var tillåten, och uppsänts till
Riksmuseet, vid vägning där visade sig ha en vikt av 11,385 och
12,030 gr. En ung hane vägde 10,150 gr. Alla dessa voro skjutna
med kula och hade alltså förlorat blod, som nedsatt vikten något.
Den ihjälsvultna svanen hade sålunda, jämförd med de andra,
innan den dog, förlorat mer än halva sin vikt.
Ungefär samma förhållande synes råda mellan normala och
utsvultna gräsänder. En ytterligt avmagrad gräsanddrake
överlämnades till Riksmuseet den 5 april i år. Den hade fått ett ben
avbrutet, vilket väl i sin mån bidragit till, att den ej kunnat nära
sig utan dukat under av svält. Vid vägning visade sig dess vikt
endast uppgå till 522 gr. Till jämförelse härmed må anföras, att
normala gamla gräsanddrakar, som vägts i första hälften av aug.,
innan de efter ruggning återvunnit sitt fulla hull, pläga väga
omkring 1,040—1,050 gr., och unga men utvuxna drakar vid samma
tid ha ungefär samma vikt. Om hösten i okt. stiger däremot
drakarnes vikt ofta till 1,110—1,245 &r> Om våren i april har jag
endast vägt en drake, vars vikt var 1,048 gr. Det framgår härav
alltså, att den av svält utmärglade anddraken förlorat ungefär
hälften av sin normala vikt.
E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
