Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Wolleys fågelfaunistiska arbete i svenska och finska lappmarken 1853–1857. Av Edv. Wibeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
EDV. WIBECK
mes. Sitt lands fauna hade han efter hand riktat med
åtskilliga faunistiska notiser och fynd av värde, bl. a. hade han
funnit en för Storbrittanien ny vattenödla. Med alla dåtidens
brittiska ornitologer och större äggsamlare stod Wolley
redan i livlig rapport.
Vid mitten av 1800-talet förefanns ännu en stor lucka i
kunskapen om t. o. m. de europeiska fågelarterna; man visste
ingenting om häckplatser, bon och ägg för en hel del av
flyttfåglarna, av vilka somliga även voro vintergäster i
Storbrittanien. Speciellt gällde detta om en del vadare- och
simfågelsarter, vilka tillbrakte den kalla årstiden vid
Englands kuster. Av flyttningsvägarna och väl också enstaka
strödda fynd, gjorda av tidigare faunistiskt kunniga resenärer
i dessa trakter, kunde man emellertid nästan räkna ut, att i
synnerhet trakterna i norra Fennoskandia, mellan Bottenhavet
i söder och Ishavet i norr, borde bliva givande för
ornito-logisk forskning och skulle avslöja sig som häckplats och
sommartillhåll för en del av de nyssnämnda engelska
vintergästerna. Wolley hade redan länge hyst en livlig åstundan
att i dylikt syfte få besöka de svenska och finska
lappmarkerna, och år 1853 satte den då 30-årige forskaren denna plan
i verket.
Den 16 april reste han från Hull till Göteborg. Här
uppsökte han först en på Tjolöholm, några mil utanför staden
bosatt engelsman, mr. Dann, vilken själv var en fågelkunnig
man, som i yngre år rest både i Norge och i svenska
Lappland. Dann hade år 1838 varit med om att för första
gången finna bo och ägg av myrsnäppan (Limicola platyrinchaj
vid Fokstuen på Dovre, samma fågelart som Wolley sedan
som god andre upptäckare skulle återfinna i myrarna uppe
vid Muonio. Likaså besökte W. den 22 april en del bergbranter
icke långt från Göteborgs stad, där då ännu, enligt uppgift,
både berguv, pilgrimsfalk och korp häckade, och fick
åtminstone se uvens tomma båle med benrester av gnagare och
fåglar. Från Göteborg fortsatte han till Stockholm, där han
försedd med goda rekommendationer uppsökte professor An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
